Nandun lever i stora flockar som håller ihop hela vintern. När det blir vår, lämnar hanarna flocken och honorna delar upp sig i mindre flockar. När honorna sedan träffar en hane de tycker om, följer de med honom.

Hanen bygger en enkel grop där alla honorna i flocken lägger sina ägg. Det kan bli ända upp till 60 stycken i ett enda bo. Det är också hanen som ruvar äggen. Han ligger kvar där hela tidenoch flyttar sig inte ens när en hona ska värpa ett nytt ägg. Hon får lägga ägget utanför boet och sedan rullar han försiktigt in det nya ägget bland de andra.

När ungarna kläcks tar pappan ensam hand om dem. Han ser till att de hittar mat. Till att börja med äter de mycket insekter. Men ganska snart blir de vegetarianer och lever pågräs och örter precis som de vuxna.

Pappan är väldigt rädd om sina ungar och gör allt för att skydda dem. Om människor kommer för nära, kan han till och med angripa dem. Det har gjort att människor som föder upp får och annan boskap har förföljt och jagat bort nandun. Dessutom tycker de inte om att de betar på samma marker som boskapen. Förr fanns det gott om nandu på Sydamerikas grässlätter. Nu finns fågeln bara i trakter där inga människor bor och i reservat där de får leva i fred.