Under den senaste veckan har det dykt upp flera felaktigheter och missförstånd, som har framförts i bl a debattinlägg i tidningar. Här kan du läsa Kolmårdens svar på dessa... Vi på Kolmården vill korrigera de felaktigheter och missförstånd, som Rolke och andra har framfört. 56 delfiner har dött sedan starten 1969, varav 25 var kalvar, som dog under sina första två levnadsveckor. Vi har aldrig förnekat problemen med spädkalvsdödlighet och vi har lagt ned stora resurser på att hitta orsakerna. En konkret åtgärd var att vi 2008 installerade en lyftplattform, som gör det möjligt att stranda kalvar för veterinär behandling. Av fem födslar sedan dess har ingen drabbats av denna plötsliga späddjursdöd.
Att Kolmården kopplas ihop med ”den industri som fångar vilda delfiner” är en direkt lögn. Redan 1993 gick Kolmården i bräschen för att Europas delfinarier skulle sluta fånga vilda delfiner, vilket nu är reglerat i lag inom EU. Vi behöver väl knappast påpeka att vi är lika förfärade som Rolke över delfinslakten i Japan. Vi har aldrig haft och skulle aldrig kunna tänka oss att ha något som helst samröre med denna vidriga hantering.
Ett annat återkommande mantra är påståendet att delfinerna ofta dör av lunginflammation, hudsjukdomar, magsår och andra stressrelaterade sjukdomar. Sjukdom förekommer självklart hos delfiner i delfinarier, som hos alla andra djur (viltlevande, i djurparker, hos domesticerade djur i animalieproduktionen och hos sällskapsdjur) och de organsystem, som nämns - lungor, hud eller magtarmkanal - kan ibland drabbas. Och behandlas. På Kolmården finns det dels kunskap om preventiv behandling hos personalen, dels kvalificerad veterinär kompentens och det är idag ett undantag att infektioner leder till individers död i Europeiska delfinarier. Även stress, t.ex. i form av social stress i gruppen, kan såklart förekomma, även om igen personalen i stor omfattning kan kontrollera detta, och att påstå att detta har en omfattning som systematiskt leder till sjukdom och död bland delfiner i delfinarier är helt enkelt fel.
Vår nya föreställning, Life, är raka motsatsen till clowneri. Den handlar om att väcka människor till insikt om de vilda delfinernas verklighet. Den är inte paradisisk utan erbjuder en allt smutsigare och farligare miljö, som dock döljer sig under en vacker vattenyta. Detta är något som vi i Kolmården genom forskning och naturvård engagerar oss mycket i.
Den 14 maj hade vi med god framförhållning bjudit in alla intresserade till en hearing med syfte att under nyanserade former samtala om våra delfiner, vår djurhållning och etiska värdegrund – ingen kom.
Mats Amundin, forskningschef

Mats tillsammans med Kolmårdens delfin Vicky, 40 år gammal.
Nedan kan du läsa Rolkes insändare:
Låt delfinerna vara där de hör hemma Delfiner är fantastiska djur som ser ut att le hela tiden. Kanske är det därför de utnyttjas som clowner på delfinarier och dagligen tvingas göra konster för att få besökare att skratta. Sveriges enda delfinarium, Kolmården, har en ny delfinshow som heter Life vilket är ganska ironiskt om man tänker på alla delfiner som dött både där och för den industri som fångar vilda delfiner eller föder upp dem i fångenskap. På Kolmårdens delfinarium har omkring 60 delfiner dött. De överlever sällan sina tonår i fångenskap utan dör ofta av lunginflammation, hudsjukdomar, magsår och andra stressrelaterade sjukdomar. Vilda delfiner kan bli upp till 40 år gamla, men i fångenskap överlever de sällan sina tonår. Varför kan vi inte låta dessa underbara däggdjur få vara där de hör hemma, i havet i stället för att fängsla dem i små betongbassänger? Hur kommer det sig att Ric O’Barry, före detta delfintränare av delfinerna i tv-serien Flipper i dag ägnar sitt liv åt att rädda delfiner från delfinarier?
Vad lär vi oss av att titta på uppträdande djur i fångenskap? Vi fascineras av delfinernas värme och intelligens, men hur många tänker på priset som delfinerna får betala? Vi har tagit dem från deras hem och deras familjer i havet för att underhålla oss. Vad vi framför allt lär oss när vi går på en delfinshow är att acceptera fångst och utnyttjande av vilda djur. Enklast protesterar man mot detta genom att inte besöka delfinarier.
Daniel Rolke, Djurrättsalliansen