Världens djurparker har en gemensam livsviktig uppgift: att hjälpa till att rädda hotade djur från att utrotas. Kolmården bidrar med kunskap, arbete och med pengar som samlas in till Kolmårdens Insamlingsstiftelse.

Här hos oss i Kolmårdens Djurpark får du möta djur från hela världen och lära dig en hel del om dem. För oss är det viktigt eftersom vi vet att människor som har kunskap om djur och natur också är mer rädda om livet på vår jord.

Tillsammans med andra djurparker medverkar vi i många avelsprogram för hotade arter. Genom dessa program förvaltar djurparkerna gemensamt hotade djurarter som om exempelvis alla trubbnoshörningar i världens djurparker var en enda, samlad population. De utgör en reserv som kan användas för utsättning i det vilda. Kolmården är bland annat med i ett utsättningsprojekt för addaxantiloper i norra Afrika.

Kolmårdens Djurpark är medlem i Svenska Djurparksföreningen, SDF, den europeiska djurparksföreningen EAZA och WASA (The Worls Association of Zoos and Aquariums). 

SDF:s bevarandeprojekt
Svenska Djurparksföreningen, bedriver för närvarande 5 bevarandeprojekt. Arterna (lodjur, varg, brunbjörn, fjälluggla och vit stork) är utvalda med tanke på att de är nordiska arter, att de är ovanliga eller hotade i svensk/nordisk natur, samt att de är föremål för någon form av forskningsprojekt och/eller annan typ av in situ-verksamhet (In situ innebär ”i det vilda”).

Syftet med SDF:s bevarandeprojekt är således i första hand att samordna avelsarbetet med respektive art och därmed även att samordna individernas placering, förflyttningar, sociala miljö och andra händelser. Vidare att samordna den ex situ-forskningsverksamhet (ex situ innebär ”i djurpark”) som görs, eller kan och bör göras med respektive art. 

Ingår i EEP
Kolmårdens Djurpark ingår i EEP (European Endangered Species Program), de europeiska djurparkernas bevarandeprojekt för hotade arter. EEP omfattar nu cirka 150 arter. Vi medverkar i arbetet för dhole, humboldtpingvin, låglandsgorilla, låglandstapir, flasknosdelfin, afrikansk vildhund, sibirisk tiger, skogshund, snöleopard, järv, asiatisk elefant, kulan, grevysebra, trubbnoshörning, giraff, visent, addaxantilop, myskoxe och vikunja.

Rödlistan
Listorna över hotade och missgynnade djur, växter och svampar benämns i enlighet med internationell terminologi rödlistor. I dessa listor grupperas arterna enligt ett system med kategorier och kriterier som på ett översiktligt sätt betecknar grad av utdöenderisk.

I Sverige har ArtDatabanken till uppgift att ta fram rödlistor, som beskriver arternas status, för landet som helhet. Naturvårdsverket, som är ansvarig myndighet, fastställer listorna till officiella dokument.

Ett nytt rödlistekategorisystem gäller fr o m 2005. Sverige följer det nya system som har utvecklats av den Internationella naturvårdsunionen, IUCN (The World Conservation Union). Systemet med hotkategorier utgör inte på något sätt en prioritetsordning för praktiska bevarandeinsatser. Kategoriernas syfte är att ge en översiktlig och objektiv bild av arters status.  

Kategorier
Försvunnen-RE (Regionally Extict)
Akut hotad-CR (Critically Endangered)
Starkt hotad-EN (Endangered)
Sårbar-VU (Vulnerable)
Missgynnad-NT (Near Thretened)
Livskraftig-LC (Least Consern) Rödlistas ej