En del forskning sker bäst i bassäng, där vattnet är kristallklart och delfinernas identitet och inbördes förhållande är välkända. Det är faktiskt så, att det mesta man vet om delfinernas beteende kommer ifrån bassängstudier.

Under det senaste decenniet har dock fältstudier kunnat genomföras efter ungefär samma principer som med Jane Goodalls schimpanser eller Dian Fosseys gorillor. Det vill säga med vilda djur som vant sig vid att ha människor omkring sig. I några fall kan detta ske i klart vatten, där delfinernas beteenden under vattenytan kan studeras med hjälp av forskare med undervattenvideo, eller med undervattenskammare på båtar. Dessa studier har visat att många av de beteenden som observerats i bassängerna i naturliga, sociala grupper i stort sett är identiska med dem som uppvisas av de vilda delfinerna.

Trots att forskarna kan komma de vilda delfinerna tätt inpå livet, är fortfarande deras ljud mycket svåra att studera. Det är i de flesta fall omöjligt att fästa elektronik på vilda delfiner och i fält är det extra besvärligt att spela in delfinernas hela frekvensomfång. Därför hoppas forskarna i Kolmården att deras studier kan bidra till att det som kan registreras i fält med mindre avancerad apparatur kan tolkas bättre.

Flasknosdelfiner
Det är flasknosdelfiner som tumlar runt i Kolmårdens Delfinariums 6,4 miljoner liter glasklara havsvatten. De lever ett rikt liv, som baseras på ett stimulerande samarbete med tränarna och en social trygghet i den stabila gruppen. Förhållandena är de bästa tänkbara och det ger långt liv: Flip (avled 2003-08-05) kom till Kolmården redan 1969 när Delfinarium invigdes. En annan hane, Skipper, blev 43 år innan han avled 1991 på grund av ålderskrämpor. Bara 1 – 2 procent av de vilda delfinerna når denna aktningsvärda ålder. Vicky, ledarhonan, är född 1973 och kom till Kolmården 1979.