Om Berguv

Om du har tur kan du höra berguven. Det är mest i gryning och skymning som den ropar sitt »ooh-hoo«. Sedan blir det tyst i cirka åtta sekunder innan den ropar igen. Ropet kan höras på långa avstånd.

När berguven valt ett revir är de ofta mycket bundna till det. De bildar vanligtvis par för livet. Både hanen och honan ropar till varandra, men det är främst hanen som man kan höra från årsskiftet och till och med mars månad. I den perioden parar de sig och lägger sina ägg. Berguven väljer gärna en klipphylla som plats för sitt bo, gärna mot söder. Men det händer också att den lägger äggen på marken. Det är honan som ensam ruvar äggen medan hanen jagar föda och matar henne under tiden. När äggen kläcks kommer små, gulvita och duniga ungar ut. Det tar tre till fyra månader innan ungarna lämnar föräldrarnas revir och klarar sig på egen hand.

Berguven är en av världens största ugglor och kan kännas igen på de karaktäristiska örontofsarna och på de gul-orangea ögonen. Tofsarna på öronen används för att visa sinnesstämningen. Berguven jagar främst på natten och är inte kräsen utan har en varierad diet även om den främst äter fåglar och smågnagare, men också fisk, groddjur, reptiler och insekter. Berguven använder sin hörsel när den jagar och har fjädrar i ansiktet som skapar en parabol för att ta in ljud till örat. Det här gör att de kan höra en mus nere på marken.

Senast uppdaterad: 2016-08-30

Utbredningsomr den berguv thumb

Fakta

Klass Fåglar
Ordning Ugglor
Familj Äkta ugglor
Livsmiljö Bergstrakter, skog
Levnadssätt Par
Föda Gnagare, harar, fåglar
Vikt (hane) 1,8 - 2 kg
Vikt (hona) 2,5 - 3 kg
Ruvningstid 35 dygn
Livslängd 30 år
Vingspann 150 - 188 cm

I världen

För några tiotal år sedan fanns inte många exemplar kvar i Sverige, men Projekt Berguv lyckades föda upp berguvar och rädda stammen. Kolmården har också hjälpt till genom att sätta ut unga fåglar i naturen och har även rehabiliterat skadade eller utsvultna berguvar för att sedan släppa tillbaka dem till naturen.

I Sverige har berguven minskat under 1900-talet på grund av miljögifter och hot mot häckningsplatser. Klippbranter i söderläge har visat sig vara lika populära för människor att bygga bo på. Berguvarna är mycket känsliga i häckningsperioden. Störs de av mänsklig aktivitet kan de lämna sina ägg eller ungar. Projekt Berguv har länge arbetat med att rädda berguven. Dels har berguvar fötts upp och satts ut i naturen men det kanske viktigaste arbetet innebär att ta bort hoten som finns i dess naturliga miljö. Berguven har återhämtat sig i Sverige, men tyvärr har den globala populationen en nedåtgående trend. Hotstatusen nedan gäller den svenska populationen. 

Redlist s rbar

Berättelsen om Pontus

Berguven Pontus är en riktig gammal rackaruv. På en visning för flera år sedan hade en pojke lagt en mjukisorangutang bredvid sig på läktaren. Den såg smarrig ut tyckte Pontus som helt sonika knyckte den. Han flög raka vägen upp i en tall och satte sig.

Djurvårdaren Åke, som höll i visningen, fick ursäkta Pontus, avbryta föreställningen och trösta pojken. Därefter tog han plats under tallen för att vänta på att Pontus kom på bättre tankar.

I 14 timmar satt Åke under tallen. Frampå småtimmarna nickade Åke till när han plötsligt väcks av att han får något i huvudet – mjukisorangutangen. Pontus hade nog upptäckt att bytet inte var så smakligt. Förutom att Pontus hade satt en klo genom pälsen på orangutangen, så att lite stoppning stack fram, hade den klarat sig fint och fick åka postbil hem till pojken.