Om Dumerils Boa

Dumerils boa är en medelstor boaorm som kan bli upp till två meter lång. Den är marklevande och oftast nattaktiv och föder ungar efter sex till åtta månaders dräktighet.

Dumerils boa är inte giftig utan den har ett annat sätt att attackera sina byten. När dumerils boa jagar så den gömmer sig under löv och annat på marken så att bara lite av huvudet syns. Sedan väntar den på att ett lämpligt byte ska komma tillräckligt nära och då kastar sig plötsligt ormen fram över bytet, biter tag i det och kramar ihjäl det. När bytesdjuret har dött letar ormen reda på framänden av det och sväljer det sedan helt.

Boaormar är ovovivipara, vilket innebär att de behåller äggen inne i kroppen och föder levande ungar. Efter parning utvecklas äggen inne i honan, det är också där äggen kläcks efter sex till åtta månader för dumeriler. Till skillnad från deras nära släktingar pytonormarna, som lägger ägg, föder alltså dumerilboan ungar. Antalet ungar kan variera från 2 till 21 ungar.

Arten förekommer vid havsnivå, men även på upp till 1300 meters höjd. Den lever i torra skogar och när den ligger under löven får den ett bra kamouflage då dumerilboan har ett invecklat och vackert brunt mönster på kroppen. Dumerils boa blir vanligtvis 1,5 meter lång men kan bli upp till två meter. Ormar ömsar deras skinn i takt med att de växer. De slutar faktiskt aldrig växa och hur stora de blir beror på hur mycket de äter. 

Senast uppdaterad: 2015-11-24

Fakta

Klass Reptiler
Ordning Squamata
Familj Boaormar
Livsmiljö Torra skogar
Föda Små däggdjur, fåglar, ödlor
Kroppslängd 200 cm
Dräktighetstid 6-8 månader
Antal ungar 5-10/kull

I världen

Dumeriler är en endemisk art som lever långt ifrån de flesta andra boaormsarter. Lokalbefolkningen på Madagaskar tror att den för otur med sig och därför dödas den ibland.

De flesta boaormar finns i Sydamerika, men dumerils boa lever i Afrika. Den är en så kallad endemisk art som bara finns på Madagaskar. Där förekommer den främst på de södra och sydvästra delarna av ön. Den verkar inte hotas av habitatförstöring som annars är ett stort problem för många arter på Madagaskar. Däremot dödas den av lokalbefolkningen då man tror att den för otur med sig, men populationen anses vara stabil. Den tar troligen också tamhöns ibland.

I Sverige har vi tre olika arter av ormar, huggorm, hasselsnok och snok. Alla tre arterna är fridlysta och det innebär att de varken får fångas eller dödas.

Redlist livskraftig