Vithandad gibbon

Den nyfödda gibbonen är nästan hårlös och har skär hud. Fast den är outvecklad klarar den av att klänga sig fast på sin mammas mage och hålla sig kvar när hon svingar sig fram i högsta fart högt uppe i trädens kronor.

Det finns elva arter av gibbon och samtliga lever i Sydostasien. På Kolmården finns den vithandade gibbonen eller lar, som den också kallas, som naturligt lever i regnskogar i Malaysia, Burma, Thailand och på norra Sumatra. De har en vit ring runt ansiktet och vita händer och fötter. Pälsen på resten av kroppen varierar från ganska ljust gräddfärgad till mörkbrun och till och med svart. Den är dagaktiv och trädlevande, helt anpassad till ett liv högt uppe i trädkronorna. De långa händerna och fingrarna används som krokar för att få bra grepp om grenarna. Armarna är långa och axellederna väldigt rörliga vilket möjliggör deras typiska armgång från gren till gren. När de inte tar sig fram med hjälp av armgång går de upprätt på två ben på tjockare grenar.

Under den varmare, regnigare delen av året består födan mest av små mogna frukter. Under den torrare delen av året finns inte lika mycket tillgängliga frukter utan dieten varieras betydligt mer med blad, blommor, insekter och fågelägg.  Delar av över 100 olika arter av växter ingår i deras diet.

Social organsation

Den vithandade gibbonen lever i familjeflockar. Honan och hanen är oftast monogama och håller ihop hela livet. Det finns även flockar med en hona och flera hanar. Hanen försvarar reviret från andra hanar och honan håller andra honor borta. De stärker banden mellan sig genom att putsa varandra och att sjunga tillsammans. Hanen och honan sjunger då en mycket karaktäristisk duett med distinkta delar. Sången fungerar också som revirmarkering då det är svårt att markera revir på andra sätt uppe i trädkronorna.

Reproduktion

Gibboner har inte någon särskild parningssäsong utan födslar kan ske året om. Det är dock vanligast att ungar föds under regnperioden då det finns mer frukt. Honans yttre genitalier sväller något runt tiden för ägglossning och bjuder på så sätt in hanen till parning. När ungen föds cirka 7 månader senare är den i stort sett hårlös med undantag av lite hår på huvudet. Ungen håller sig fast på mammans mage under de första månaderna. Hanen och äldre syskon kan hjälpa till lite men det är framförallt mamman som tar hand om ungen. Ungen diar i upp till 2,5 år men vid cirka 4 månaders ålder börjar den smaka på fast föda och gör små utflykter bredvid mamman. Det är först vid cirka 9 månaders ålder som ungen börjar använda sig av armgång.  En ny unge föds med ungefär 3-4 års mellanrum. Runt 8-10 års ålder blir ungarna könsmogna och så snart de har hittat ett lämpligt eget revir lämnar de familjen. Döttrar etablerar gärna revir nära föräldrarna och sönerna ger sig av längre bort. 

Senast uppdaterad: 2015-03-05

Utbredningsomr de vithandad gibbon thumb

Fakta

Klass Däggdjur
Ordning Primater
Familj Gibboner
Livsmiljö Regnskog
Levnadssätt Familj
Föda Frukt, blad, insekter
Kroppslängd 45 - 60 cm
Vikt 4 - 8 kg
Dräktighetstid 7 månader
Antal ungar 1/kull
Livslängd 30 år

I världen

Gibbonerna är starkt hotade, framför allt av tjuvjakt. Antalet gibboner har minskat kraftigt de senaste 100 åren, liksom deras utbredningsområde.

Skogsskövling är ett stort hot mot gibbonerna då livsmiljön försvinner. Skogen ersätts av jordbruksmark eller palmoljeplantager. Idag lever de flesta gibbonerna i naturreservat, men ofta patrulleras eller skyddas inte reservaten tillräckligt. Det största hotet mot den vithandade gibbonen idag är tjuvjakt, vilket även pågår i skyddade områden. De jagas både för köttets skull och för att fångas och säljas som husdjur. Byggen av större vägar i skyddade reservat öppnar upp skogen för tjuvjägare samt fragmenterar skogar. När grupper av djur separeras från varandra får de svårare att fortplanta sig och risken för inavel ökar. 

Redlist starkt hotad