Strimmig gnu

När kalven föds kan den resa sig redan efter fem minuter och snart springa iväg tillsammans med sin mamma. Det finns dock många faror. Lejon, hyenor och andra rovdjur tar många kalvar.

Under regnperioden lever de på trädsavannen tillsammans med andra djur, bland annat sebror. När torrperioden startar, börjar gnuerna att vandra till betesmarker vid sjöar och floder. Där har det varit översvämning under regntiden och nu finns det gott om mat. Gnun äter nästan enbart gräs och föredrar kort gräs. Den är beroende av att få tag på vatten varje dag. Mitt på dagen när det är som varmast ser man dem gå till och från vattenhål. De betar mer när det är lite svalare. För att inte bli överhettade rullar de sig i lera.

De flesta gnuerna vandrar inte så långa sträckor men vissa migrerar, det vill säga vandrar mycket långt mellan olika områden, i jakt på föda och vatten. Då kan man se tusentals gnuer tillsammans. Gnuerna lever annars i flockar med honor och deras kalvar eller i hangrupper. Ensamma hanar som vaktar ett eget revir förekommer också. De markerar sitt revir genom att gå ner på knä och gnida in omgivningen med doft från doftkörtlar, som sitter strax under ögonen. Runt stora flockar med gnuer kan man känna en tjärliknande doft som kommer från körtlarna.

Senast uppdaterad: 2015-02-16

Utbredningsomr de strimmig gnu thumb

Fakta

Klass Däggdjur
Ordning Partåiga hovdjur
Familj Slidhornsdjur
Livsmiljö Savann
Levnadssätt Flock
Föda Gräs
Mankhöjd 140 cm
Vikt 160 - 250 kg
Dräktighetstid 8,5 månader
Antal ungar 1/kull
Livslängd 15 - 20 år

I världen

Det finns olika arter och underarter av gnuer i Afrika. Alla finns i livskraftiga populationer även om små lokala populationer kan vara hotade. Totalt uppskattas antalet gnuer till en och en halv miljon. Av strimmig gnu finns det cirka 130 000 individer.

Den strimmiga gnun lever på savanner i flera länder i södra delarna i Afrika. Människan har orsakat massdöd hos gnuer vid flera tillfällen. Gnuerna kan vandra långa sträckor för att få tag på vatten. Staket som avgränsar stora områden har satts upp av människan av fler anledningar, bland annat för att minska spridning av sjukdomar hos djur. Det här gör att de vilda djuren hindras i sina vandringar och svälter eller törstar ihjäl.

Redlist livskraftig