Om Harrisvråk

Harrisvråken lever och jagar i grupp, vilket är något som är ovanligt bland rovfåglar. Den kallas kaktusvråk eftersom den ibland häckar i kaktusar.

Harrisvråkar ses ofta i grupp. Den kan vara olika slags formationer, ibland ett par och deras halvvuxna ungar och ibland ses dem i grupper med ungdjur som inte har någon familj ännu. En hona kan också ha flera hanar. Harrisvråkar samarbetar när de jagar och likt rovdjur kan de förfölja, ligga i bakhåll eller trötta ut ett bytesdjur. De jagar många bytesdjur som finns på marken såsom ormar, ödlor och små däggdjur. De kan också ta andra fåglar. Harrisvråken har långa ben och kan springa i fatt sina byten.

Den kallas även ibland för kaktusvråk och det kommer av att den i de norra levnadsområdena ibland häckar i kaktusar. Honan lägger två till fyra ägg och kan föda fram flera kullar per år. Äggen ruvas i ungefär 35 dygn och när ungarna är cirka 40 dygn gamla börjar de att kunna flyga. Men de stannar nära boet i tre till fyra månader och kan sedan stanna tillsammans med sin familj i flera år. Det händer att unga harrisvråkar hjälper sina föräldrar att samla mat till nästa kull ungar.

Senast uppdaterad: 2015-09-30

Utbredningsomr de harrisvr k thumb

Fakta

Klass Fåglar
Ordning Accipitriformes
Familj Accipitridae
Livsmiljö Torrt slättland
Levnadssätt Par, grupp
Föda Gnagare, reptiler, fåglar
Vikt 0,8 - 1 kg
Ruvningstid 33 - 36 dygn
Livslängd 15 - 20 år
Vingspann 100 - 120 cm

I världen

Harrisvråken anses inte hotad, trots att populationen minskar. Harrisvråkar finns fortfarande i ett stort antal och är också mycket vanlig på djurparker.

Harrisvråken är vanligt förekommande både i djurparker och falkeneringar. Naturligt lever den främst i Syd- och Centralamerika. Det finns även några olika underarter. Det är fortfarande gott om harrisvråkar, men de minskar i antal. I kontakt med människor så stöter de på problem. De samlas gärna i stora grupper på elektriska transformatorer där de kommer i kontakt med strömledande delar och dör. Att människor breder ut sig och bygger jordbrukslandskap och stora städer hotar också harrisvråkens habitat. Den är dock ganska populär hos jordbrukare då den tar mycket smågnagare som annars förstör grödorna. 

Redlist livskraftig