Järv

Järven kan komma upp i en hastighet av 45 km/h. De kan därför röra sig över stora ytor under dagarna.

Hanar förflyttar sig oftare längre än honor under dagen. Järven är också riktigt duktig både på att klättra och simma.

Järven är asätare - men kan också kan fånga egna byten

Järven är egentligen ingen jägare utan en asätare, som föredrar att äta byten fällda av andra rovdjur. Järven jagar mest gnagare själv men eftersom den är allätare så äter den också bär och andra växter.

För att den själv ska kunna ta ett byte så stort som en ren krävs speciella förhållanden. När det är djupsnö men ytan på snön är hård kan järven röra sig uppe på ytan. Men tyngre djur däremot måste röra sig genom snön. Då kan järven lyckas fälla renar eftersom den är snabbare!

Järven gör egna skafferier

På tyska kallas järven för vielfrass, som betyder storätare. Det beror på att man förut trodde att järven åt upp hela sitt stora byte på en gång. Men sanningen är att den sparar sin mat.

I sitt revir har den nämligen en massa olika skafferier. Det kan vara i hålor bland klippor, uppe i träd eller i snön. Där gömmer den delar av sina byten och sparar maten till senare.

Skandinaviska järvar har störst revir

Hur stora revir järvar har beror bland annat på tillgången på mat. Järvarna i Skandinavien har bland de största reviren, där kan hanarnas områden vara så stora som 500 kvadratkilometer.

Hanarnas revir överlappar flera honors. När parningsperioden sätter igång, mellan april-augusti, träffas hanar och honor en kort stund för att para sig och skiljs sedan åt igen.

Ungarna har gräddvit päls när de föds men den förändras till att bli mörkt brun under de två första månaderna. Vid ett års ålder är de lika stora som en vuxen järv och de klarar sig då själva. De är inte könsmogna och redo att få egna ungar förrän de är 2-3 år gamla.

Järven har genom historien jagats bland annat för sin päls och det gör den fortfarande i vissa delar av världen. I Sverige jagas den av andra skäl, främst på grund utav konflikter med djurägare som vill skydda sina djur mot järv. I Sverige kan man få tillstånd för skyddsjakt på järv om de jagar ens renar eller andra tamboskap.

I Sverige bor en liten del av järvarna i skogsområden, medan de flesta bor uppe på fjället. Skogsjärvarna hotas istället av inavel, eftersom de inte har kontakt med järvarna på fjället.