Europeisk kärrsköldpadda

Kärrsköldpaddan lever i stillastående vatten där den äter groddjur, fisk och ryggradslösa djur. Det finns europeiska kärrsköldpaddor som blivit över 60 år. Det är okänt hur gamla de kan bli men troligen ännu äldre!

Den europeiska kärrsköldpaddan lägger sina ägg på land nära vatten. Temperaturen under inkubationstiden är avgörande för könet på avkomman. Vid högre temperatur utvecklas honor och vid lägre temperatur utvecklas hanar. På vintern i kalla områden ligger kärrsköldpaddan i dvala, nergrävd i leran och kommer inte fram igen förrän på våren.

Den europeiska kärrsköldpaddan äter mest animalisk föda, men kan även äta växter. Främst fångar den larver, maskar, sniglar och diverse groddjur och fiskar i vattnet. Vare sig den äter i vattnet eller på land så är det med hjälp av luktsinnet den hittar födan.

Kärrsköldpaddan kan leva i olika biotoper och den beskrivs som en anpassningsbar art. De föredrar grunt och stilla vatten som solens strålar kan nå och värma upp. Söderut kan de vara vakna hela året men i det norra utbredningsområdet går de ofta i dvala under vintern. De är ganska köldtåliga men rör sig långsamt vid kyla. De kan röra sig på botten även när det bara är några grader i vattnet.

Senast uppdaterad: 2015-03-05

Utbredningsomr de europeisk k rrsk ldpadda thumb

Fakta

Klass Reptiler
Ordning Sköldpaddor
Familj Kärrsköldpaddor
Livsmiljö Dammar
Levnadssätt Parlevande i grupp
Föda Fisk, groddjur, maskar
Vikt 1 kg
Livslängd 70 år

I världen

Den europeiska kärrsköldpaddan fanns för 11 700 år sedan, främst i norra Europa, bland annat i Sverige. Även idag kan man hitta den i Danmark och Sverige men det är troligtvis sköldpaddor som blivit utsläppta eller rymt.

I dag lever den största delen av populationen längre söder ut än den gjorde efter istiden. De finns längst upp i norra delarna av Afrika, samt i sydvästra och sydöstra Europa. I Sverige och Danmark kan man hitta några exemplar. Man tror dock att de är förrymda eller utsläppta.

Det finns många underarter av europeisk landsköldpadda. Under istiderna har det skapats geologiska barriärer som skiljt arten åt. Bland annat lever flera underarter på avskilda öar. Underarterna skiljer sig åt på storlek, färg och form på skalet. 

Redlist n ra hotad