Amurtiger

Tigern är en mytomspunnen och mycket karaktäristisk medlem bland kattdjuren. Amurtigern är det största nu levande kattdjuret i världen.

Denna underart av tigern kan även kallas Sibirisk tiger och lever främst mellan Amurfloden och Stillahavskusten i ryska fjärran östern. Ett fåtal individer återfinns även i norra Kina och Nordkorea och totalt uppgår populationen till ca 500 individer. En hona väger mellan 100 till 165 kg och har en kroppslängd på mellan 240 till 275 cm. Hanarna kan väga mellan 180-300 kg men ännu tyngre hanar har påträffats i det vilda. De har en kroppslängd på 270 till 330 cm och svansen utgör ungefär en tredjedel av kroppslängden.

Levnadssätt

Revirens storlek skiftar beroende på tillgång av lämpliga habitat och föda. En hona av amurtiger har revir på ca 200-400 km2 och hanens revir överlappar ofta flera honors områden.

De hävdar sitt revir genom urinering, sekret från analsäckarna, klösmärken på träd och genom rytande. Vid 2-2,5 års ålder etablerar tigern ett eget revir. Hanarna drar sig gärna långt bort medan honorna etablerar nära modern. Tigrar är solitära djur vilket betyder att de till stor del av sitt liv lever ensamma. Tigrar kan dock leva i samma områden där de då och då stöter på varandra. Vid dessa tillfällen kan de hälsa på varandra genom att stånga ihop sina huvuden och göra ett speciellt hälsningsläte.

Amurtigern blir könsmogen vid tre till fyra års ålder och är dräktig i drygt 100 dagar. Honan föder en kull på vanligen två till fyra ungar, även om upp till 7 ungar i en kull har förekommit. Ungarna föds hjälplösa med stängda ögon. De väger ca 1 kg men redan efter en månad har de fyrdubblat sin vikt.  De diar i sex månader och börjar även äta kött efter sex veckor. I ca 1,5 år är ungarna helt beroende av honans jakt, därefter börjar de jaga på egen hand. Vid ca 20 månaders ålder kan de klara sig själva och hanarna lämnar modern vid den åldern. Honor kan stanna lite längre för att sedan bilda revir i närheten av moderns.

Utseende

Amurtigern lever i ett betydligt kallare klimat än andra tigrar och genom anpassning får den därför tjockare päls på vintern och den har en kraftigare svans för att klara kylan. Den har också stora tassar som fungerar som snöskor och kan med hjälp av dessa springa upp till 60 km i timmen.

Tigerns ränder fungerar som ett utmärkt kamouflage bland gräs och grenar. Även vi människor använder oss av tigerns ränder när vi ska räkna en population av tigrar. Kameror sätts då upp i kända tigerstråk och tigrarna fotograferas och kan identifieras. Även tjuvjägare fastnar ibland på kort! 
Tigerungen föds med ränder på kroppen och även med den karaktäristiska vita fläcken på baksidan av öronen.

Föda

Amurtigern lever i lövskogsområden och jagar främst kronhjort och vildsvin men även älg och rådjur. Jakten sker främst i skymning eller gryning då tigern smyger sig nära sitt byte för att sedan anfalla snabbt och explosivt. Tigern är inte uthållig och kan inte springa långa sträckor. Om inte anfallet lyckas förföljer inte tigern bytesdjuret särskilt långt.

När bytesdjuret är fällt kan tigern äta så mycket som 20 % av sin egen kroppsvikt bara på en natt. Eftersom amurtigern fäller bytesdjur som är flera gånger deras egen storlek kan de äta under flera dagar för att sedan vara utan mat under en tid. Tigern fäller ca ett byte i veckan. 

Senast uppdaterad: 2016-07-12

Utbredningsomr de amurtiger thumb

Fakta

Klass Däggdjur
Ordning Rovdjur
Familj Kattdjur
Livsmiljö Barr- och lövskog
Levnadssätt Ensam
Föda Vildsvin, kronhjort
Vikt (hane) 180 - 300 kg
Vikt (hona) 100 - 165 kg
Dräktighetstid 3,5 månader
Antal ungar 2 - 4/kull
Livslängd 15 år
Mankhöjd 90 - 110 cm
Artikel icon

Artikel

Bilder tigerartikel nr 2  kopia  medium

KIS räddar tigrar i Ryssland!

Läs mer
Kolmarden play icon

Kolmården Play

Mqdefault

Kolmården Diskuterar - Tiger

Läs mer
Artikel icon

Artikel

Tiger1280x720 medium

Tigern – akut hotad, men den går att rädda!

Läs mer
Kolmarden play icon

Kolmården Play

Mqdefault

Kolmården Play - Att jobba nära tigrar

Läs mer

En hotad art

Antalet tigrar i världen har minskat med 97 procent på 100 år och finns idag endast på sju procent av deras ursprungliga utbredningsområde. De hotas allvarligt på grund av tjuvjakt och att deras livsmiljö förstörs. Tigern jagas främst för dess kroppsdelar som används inom den traditionella asiatiska naturmedicinen.

Det är svårt att veta exakt hur många tigrar som finns kvar i naturen men de senaste inventeringarna pekar på någonstans mellan 2000-4000 tigrar totalt. Amurtigern är en av fem underarter av tigern och endast 500 finns kvar. Flera underarter av tigern är redan utdöda, balitigern, kaspiska tigern och javatigern utrotades under 1900-talet. Idag tror man att även den sydkinesiska tigern kan vara utdöd, då den inte säkert setts i det vilda sedan 1990-talet.

Hoten mot världens tigrar är många, ett av de största är tjuvjakt. Enligt vissa kulturer anses tigerns kroppsdelar kunna bota sjukdomar och bringa styrka, varför skelett och andra delar mals ner och används i naturmediciner. Tigern dödas även illegalt då den kan vara ett hot mot tamboskap. Människan och tigern lever i många fall, främst i södra Asien, i samma områden och då ökar risken för sammanstötningar och konflikter.

Ett annat stort hot mot tigrarna är brist på levnadsområde eftersom deras naturliga habitat försvinner på grund av människans expansion. Den höga befolkningstätheten i Asien gör att skogsområden där vilda djur lever skövlas för att t.ex. omvandlas till jordbruksmark. Människans utbredning ger många negativa följder för djuren. Större vägar gör att djuren separeras i mindre grupper och det blir svårare för djuren att fortplanta sig vilket ökar risken för inavel. Vägarna gör det också lättare för tjuvjägare att komma åt djur som finns i annars svåråtkomliga områden.

Bli tigerfadder!

I världen skjuts en tiger varannan dag. Kolmårdens insamlingsstiftelse (KIS) stödjer den ryska naturvårdsorganisationen Phoenix Fund som utan statligt stöd arbetar mot tjuvjakt och illegal skogsavverkning. Kolmårdens insamlingsstiftelse stöttar ett tigerprojekt i nationalparken Zov Tigra som sedan 2008 har varit skyddat område. Nationalparkens områden är strikt skyddade men den tillåter ekoturism.

I Zov Tigra arbetar två parkvaktsteam året runt med att patrullera den 200 000 hektar stora parken, dels till fots men även med fordon. KIS stöttar bland annat med bränsle och reservdelar till de fordon som används av parkvakterna och som gör att de kan patrullera i mycket större omfattning än bara till fots. Under 2014 rapporterades ingen illegal jakt i Zov Tigra och generellt har rapporteringar om brott minskat sedan parkvakterna kom på plats. Organisationen genomför också informationskampanjer för skolor och allmänheten för att upplysa om hoten mot tigern och dess livsmiljö.

Redlist starkt hotad

Miljöberikning hos tigrarna

En av de största vardagliga utmaningarna när man arbetar som djurvårdare är att stimulera djuren, någonting som är mycket viktigt för djurens välmående. Olika djur får olika typer av stimulans, men berikningen kan också variera mellan individer beroende på smak och personlighet. Här på Kolmården bor bröderna Kasan och Timur tillsammans med Kasans fyra ungar Tzar, Kyra, Olga och Kalinka – alla med olika personligheter.

Arbetet att stimulera djuren börjar redan innan djuren är på plats i djurparken – i hägnets utformning. Innan hägnet byggs är det viktigt att fråga sig vad djuret tycker om att göra. Tigrarna har därför ett mycket stort hägn här på Kolmården, där de kan springa, klättra och ligga på höga höjder och spana. Eftersom tigrarna tycker om att bada och har de också ett stort vattenområde i sitt hägn.

Den andra delen i stimuleringen är miljöberikning. Det handlar om att ge utmaningar, roliga aktiviteter och att stimulera sinnen. Den kanske viktigaste ingrediensen i miljöberikning är maten. Istället för att tigrarna ska få maten serverad på ett silverfat, låter vi dem ofta kämpa lite för den – precis som i det vilda. Det kan handla om att fästa maten på ett lutande träd så att de måste klättra för att få fatt i den, att hänga upp eller att gömma den. Detta ger djuren såväl fysisk som psykisk stimulans.

Tigerglass

En annan miljöberikning som är framför allt är populär under sommaren är ”tigerglassen”.  Den gör vi genom att fylla en hink med vatten och massor av smarrigt, till exempel köttbitar och blod, som läggs i frysen. Tigerglassen är väldigt uppskattad av våra tigrar, dels för att den ofta slängs ner i vattnet och tigrarna därmed får sig ett svalkande dopp, men också för att den är en utmaning. Tigrarna måste både tänka, testa sig fram och jobba för att få fatt i köttbitarna i isklumpen.

Curry – en klar favorit

En annan favorit är lukter. Att berika hägnet med lukter tycker djuren är jättespännande och de kan leta efter och leka med det som luktar i evigheter. Dessutom är det stimulerande för luktsinnet, och gör att de får arbeta med ett annat sinne än syn och hörsel – som annars är de vanligaste. Men lukter är svårt, det som en tiger gillar är inte säkert att de andra tycker om. Den yngsta av tigrarna här på Kolmården, Kalinka, är lite extra förtjust i curry. Om vi till exempel lägger in en lövhög kryddad med curry så underhåller det Kalinka för hela dagen! De andra tigrarna däremot, är helt ointresserade av currylukten.

Hanterings träning

En sista viktig del i stimuleringen av djuren är träning. Här på Kolmården går träningen ut på att belöna positiva beteende och ignorera negativa. Det innebär att träningen sker helt och hållet på djurens villkor. Känner inte djuret för att träna, då blir det ingen träning. Den som är duktigast och mest förtjust i träning är tigern Kyra, som tränas av djurvårdare Marie.

Träningen är inte bara en stimulerande, rolig och en utmaning, det har också ett mycket viktigt medicinskt syftet. Träning underlättar vården av djuren, gör att banden mellan djurvårdare och djur blir starkare och gör att djuren mer sällan behöver sövas för att kunna få vård.