Vildsvinet på Kolmården

Vildsvin

Sus scrofa

Vildsvin är skygga djur som kan upptäcka människor på långt håll tack vare sitt fantastiska luktsinne. Vildsvin har dålig syn, men bra hörsel. De kan upptäcka människor på långt håll och håller sig då helst undan.

Vildsvin äter allt de kan hitta

Vildsvinen äter mer eller mindre allt de kommer över. De kan äta gräs, bär, rötter, insekter och till och med kadaver, det vill säga döda djur. De kan också fånga mindre djur själva, exempelvis reptiler av olika slag.

Det är inte lätt att se ett vildsvin

Människan ser sällan vildsvin i naturen, även om många vet hur de ser ut! De visar sig nämligen sällan i dagsljus. De lämnar däremot spår efter sig som är lätta att upptäcka.

Vildsvinen bökar runt i marken i jakt på ätbara växter, gnider sig mot träd och rullar runt i lerpölar. Det kan leda till skador på både träd och planterade grödor. Men deras bökande hjälper också till att sprida många växtarter i naturen.

Vildsvin är aktiva i gryning och skymning

Vildsvinet är främst aktiv i gryning och skymning. I områden med mycket jakt har man dock sett vildsvin som bara är aktiva på natten – för att undvika jägarna!

Vildsvinen lever framförallt i små familjegrupper, som består av honor och deras ungar. Den fullvuxna hanen, som kallas galt, lever i närheten av flocken i parningsperioden, men annars går han oftast själv.

En flock brukar bestå av ungefär tjugo vildsvin. Men man har sett så många som hundra vildsvin tillsammans! Antagligen är det tillfälliga grupper.

Honan lämnar flocken för att föda ungar

Innan honan, som kallas sugga, ska föda barn lämnar hon sin flock. Hon letar reda på ett lämpligt ställe och där bygger hon mycket noggrant ett bo. Bobyggandet är väldigt viktigt – precis som det är för tama grisar.

Efter ungefär 4-6 dagar tar honan med sina små ungar, som kallas kultingar, till flocken. Kultingarna diar inte bara sin egen mamma utan alla honor som har mjölk just då.

Efter bara ett par veckor så börjar de små vildsvinen äta fast föda, exempelvis maskar. De fortsätter också att dia till de är ungefär fyra månader gamla.

Människan har spridit vildsvinet

Den art av vildsvin som finns i Sverige är den art som man även hittar i stora delar av Europa och Asien - det eurasiska vildsvinet. I Sverige har vildsvinet spridits med hjälp av människan. Vildsvinet är inte hotat - men det kan hamna i konflkt med människor när de bökar i marken där människan har odlat grödor.

De första vildsvinen kom till Sverige efter den senaste istiden för 8 000 år sedan. De blev inte vanliga förrän det hade växt upp ordentliga skogar igen.

Vildsvinen var försvunna från naturen i Sverige i nästan tvåhundra år men är nu tillbaka i skogarna. De vildsvinen som man ser i naturen idag har ofta rymt från hägn där människor hållit dem och sen förökat sig.

Det eurasiska vildsvinet finns över stora delar av Europa och Asien. Det finns många olika underarter – men den största varianten kan väga över 300 kg! Svenska vildsvin väger vanligen runt 200 kg.

Antalet vildsvin är stabilt och de räknas som livskraftiga. Ett av de hot som finns är konkurrens med människan när vildsvinen bökar upp grödor som människan planterat.

Om vildsvinet

  • Klass
    Däggdjur
  • Ordning
    Partåiga hovdjur
  • Familj
    Svindjur
  • Livsmiljö
    Skog, brukslandskap
  • Levnadssätt
    Flock
  • Vikt (hane)
    200 kg
  • Vikt (hona)
    70–140 kg
  • Föda
    Allätare
  • Dräktighetstid
    3,5–4 månader
  • Antal ungar
    5–9/kull
  • Livslängd
    10–15 år
  • Mankhöjd
    100 cm