Om Takin

Takin blir upp till 140 cm i höjd över manken och den har en grov kroppsbyggnad. Trots att den mer liknar ett nötkreatur är den närmast släkt med får. Arten lever på högre höjd i olika skogstyper i östra Himalaya.

Den unika kroppsbyggnaden har gett takin många smeknamn. Den har horn som en gnu, nos som en älg och ryggen sluttar som hos en bison. Den stora nosen ger stora näshålor vilket är bra för arten som lever i kallt klimat. Luften kan värmas upp innan den når luftvägarna. Över kroppen utsöndrar takin ett oljigt och illaluktande sekret. Det kan vara ett skydd mot nederbörd, men det anses också fungera som en revirmarkering när djuren gnider sin päls mot omgivningen. Takin har lång och raggig päls som oftast är gyllenbrun till mörkbrun. Det finns flera olika underarter av takin och de flesta skiljer sig inte så mycket i utseende eller storlek. På Kolmården finns Mishmi takin där hanarna blir mörkare än hos de andra underarterna.

Takin lever i flockar, till och med i hjordar. De stora grupperna är troligtvis flera i hopslagna flockar som letar betesmarker tillsammans. Takin är inte studerad så mycket därför vet man inte helt säkert hur den lever. Det man har sett är att det är flera vuxna hanar i flockar med flertalet honor och kalvar. Men hanarna kan även gå själva eller i par. Man tror att honan stannar i flocken när hon föder sin kalv. Kalvarna följer med honan strax efter födseln.

Senast uppdaterad: 2016-10-13

Fakta

Klass Däggdjur
Ordning Partåiga hovdjur
Familj Slidhornsdjur
Livsmiljö Berg, blandskog
Levnadssätt Flock
Vikt 150 - 350 kg
Föda Sly, blad, örter
Dräktighetstid 7 månader
Antal ungar 1/kull
Livslängd 15 år
Mankhöjd 107 - 140 cm

I världen

Takin är en hotad art som lever i Himalaya. Det finns flera underarter av takin och den vi har på Kolmården är Mishmi takin.

Takin lever i bergsregioner i östra Himalaya med ett utbredningsområde som sträcker sig över nordöstra Indien, Bhutan, norra Burma samt sydvästra Kina. Ju lägre ner takin går och söker föda, desto större blir risken för konfrontation med människan. Boskap betar dock på alla höjder där även takin betar så konkurrens med tamdjuren är ett av de största hoten mot arten. Skövling av skogen och tjuvjakt är de andra stora hoten, där takin jagas för köttet. Det är en art som människan inte vet så mycket om och det i sig utgör ett hot. Hur många takin det finns kvar vet man inte säkert, man tror dock att populationen minskar. Därför behövs fler ekologiska studier och populationsstudier.

Redlist s rbar