Om Vikunja

Vikunjan är det klövvilt som lever på högst höjd i Sydamerika. Den har en lätt och tjock päls. Ullen räknas som en av världens finaste – den kallas Andernas guld.

Vikunjan är den minsta arten inom kamelfamiljen med en kroppslängd på 125-190 cm och en mankhöjd på 85-100 cm. Kroppen är slank och den har en lång hals. Den tjocka pälsen är kanelbrun till rödbrun, förutom på under sidan av kroppen där den är ljusare. Pälsen skyddar mot kyla, men också mot det starka UV-ljuset. Vikunjan har unika tänder för att vara klövdjur, deras framtänder växer konstant, precis som hos gnagare.

När vikunjan parar sig, ligger den ned i bröstläge. Efter 11 månader föds ett föl som väger cirka 4-6 kg. Intressant är att man ser övervägande morgonfödslar. Man tror detta kan vara en anpassning till vädret. Mitt på dagen drar ofta stormar in och fölet riskerar då att inte hinna torka innan den kyliga natten. Fölet kan stå upp redan efter 15 minuter och håller sig tätt intill mamman i omkring 8 månader. Den diar till den är cirka 6 månader gammal och föl av hankön jagas då oftast bort av den dominerande hanen. Honfölen jagas bort vid ungefär 10 månaders ålder.  

Den typiska familjegruppen består av en hane och 3-4 honor med deras föl. Hanarna kan också gå själva eller i ungkarlsgrupper. Vikunjan har ett separat område där de äter och ett separat område där de framåt kvällen drar sig högre upp för att sova.

Senast uppdaterad: 2015-04-30

Utbredningsomr de vikunja thumb

Fakta

Klass Däggdjur
Ordning Partåiga hovdjur
Familj Kameldjur
Livsmiljö Grässlätter på berg
Levnadssätt Familjegrupp
Föda Gräs, örter
Mankhöjd 85 - 100 cm
Vikt 35 - 50 kg
Dräktighetstid 11 månader
Antal ungar 1/kull
Livslängd 15 - 20 år

I världen

Vikunjan jagades förr för sin ull och arten blev hotad. På 1970- talet skrevs en konvention under av hemländerna för vikunjan, Peru, Bolivia, Chile och Argentina. Områden där vikunjan kunde skyddas skapades och detta räddade arten. Däremot så fortsatte man att använda ullen. Man omringar vikunjorna till fots, fångar dem, rakar dem och sedan släpps de fria igen. Denna tradition kallas chaku. Från en population på bara några tusen vikunjor för 40 år sedan så finns det idag runt 300 000 vikunjor vilt i Sydamerika. Tyvärr är tjuvjakt fortfarande ett problem.

Redlist livskraftig