Dhole

Dholen är en sorts asiatisk vildhund, som ibland också kallas för bergshund. Det hörs även på det latinska namnet Cuon alpinus. Cuon betyder hund och alpinus betyder berg.

Dholeflocken består av fler hanar än honor. Storleken kan variera från 5-25 djur men vanligen är det upp till 10 stycken individer i en flock.

Flocken har en stark hierarki, där en dominant hane och en dominant hona styr. Hanarna väger mellan 15-20 kg och honorna, som är mindre, väger ungefär 10-13 kg.

Olika ljud för olika situationer

Dholen har en mängd olika läten för olika situationer. De kan gnälla, jama, pipa, morra och vissla. Som varningsläte kan de morra eller använda sig av ett tjattrande läte.

När de jagar kommunicerar dholen med visslingar och pip. De kan också använda visslingar för att prata med varandra på långt håll.

Dholens päls är rödaktig eller brun och svansen är mörk och yvig. I de norra och nordöstra regionerna av Asien är dholens päls däremot ljusare och längre. Deras ben är däremot något kortare i de här områdena.

Dholen är en allätare – men föredrar kött

Dholen är en så kallad hyperkarnivor. Det betyder att den är en allätare som har specialiserat sig främst på kött.

Dholen äter en massa olika saker, alltifrån skalbaggar till gnagare, fåglar och vilda klövdjur. Evolutionen har gett den färre kindtänder än till exempel vargen, som en anpassning till köttätandet.

Dholen jagar ofta i stora grupper

Djuren jagar tillsammans i grupper. Vissa av djuren ligger då i bakhåll medan andra jagar bytet åt rätt håll.

De kan också jaga och driva ned hjortar ner i vattnet, och därefter omringa och döda djuret. Dholen kan också jaga helt själv och fånga exempelvis gnagare.

Hela flocken tar hand om dholens valpar

Dholen parar sig i november-april, men framförallt i december och januari. Honan är dräktig i 63 dygn och föder sedan 5-10 valpar. Valparna väger mellan 200-300 gram vid födseln, men fördubblar sin vikt på bara 10 dagar!

De tre första veckorna av sitt liv diar de bara. Men efter det börjar de även få halvsmält kött av de vuxna flockmedlemmarna. De vuxna kräks upp maten till valparna så att den ska vara lätt att få i sig.

Hela flocken tar del i att vakta, mata, sköta och leka med valparna. När valparna är omkring tre månader gamla så deltar de i jakten för första gången. Men flocken blir inte fullt fri att röra sig som vanligt förrän valparna är ungefär åtta månader gamla.

Förr i tiden fanns dholen i större delarna av södra och östra Asien. Numera finns de bland annat i Indien, Bhutan, Indonesien och Malaysia. Man vet inte om de fortfarande finns i Ryssland, Mongoliet och Kina.

En stor del av alla dholer har försvunnit

Dholen är en viktig del av ekosystemet i Asien och behöver en mycket större yta att leva på än de större rovdjuren tiger och leopard. De äter också betydligt fler bytesdjur vilket gör dem sårbara.

Det kan vara en förklaring till den kraftiga minskning av antalet dholer som skett.

Dholen hotas av skogsavverkning

Ett annat hot mot dholen är människans skogsavverkning. I de områden där de fortfarande finns är reviren oftast inte större än 50 kvadratmeter.

Dholen tar även människans boskap ibland. Därför dödas de också av förgiftad mat och att de fångas i snaror. Många dholer dör också av ökad trafik i de områden de lever.

Människan gör inga större skyddsförsök för just dholen, men i de områden där leopard och tiger finns så får de samma beskydd som dem djuren.

Kolmården har stöttat forskning om dholen

Dholen har länge varit en art som man inte vet så mycket om och så är det fortfarande. Kolmården har stöttat dholen genom projekt i Asien som bland annat handlar om att lära sig mer om denna art – för att kunna rädda den från utrotning.