Slagfalk

Falken har riktigt bra syn

Tittar vi på falkar syns det tydligt att de är byggda för höga hastigheter. Det finns flera anpassningar som gjort dem till de skickliga jägare de är. Kroppen är strömlinjeformad och i näsborrarna har de små koner som ser till att inte för mycket luft tränger sig in när de kommer upp i höga hastigheter. Falken kan tack vare detta andas på ett säkert sätt även när de flyger snabbt och vi människor har inspirerats av hur näsborrarna ser ut när vi byggt turbiner och flygplansmotorer.

Förutom detta har falkar otroligt bra syn. Visste du till exempel att deras ögon har två olika synfält, ett som ser rakt framåt och ett som ser åt sidan? Båda fälten ser lika skarpt och falken kan därför både hålla koll på sitt byte och eventuella faror runtomkring när den jagar.

Slagfalkens hjärna tolkar dessutom det den ser mycket snabbare än vi människor, som att den ser saker i slow motion. För oss människor kan därför det se ut som falken reagerar på någonting innan det händer!

För att inte slagfalkens öga ska bli torrt i den enormt snabba flygfarten har de en genomskinlig blinkhinna över ögonen, ungefär som ett tredje ögonlock. När blinkhinnan fälls ut över ögat kan slagfalken behålla sin skarpa syn för att kunna jaga från luften.

Falkens gripreflex är viktig för en lyckad jakt

Synen hjälper alltså slagfalken att jaga i luften, men anpassningarna stannar inte där. För att kunna fokusera på byten är falken en av relativt få fåglar som kan ryttla. Det innebär att de kan flaxa med vingarna och faktiskt stå helt stilla i luften, lite likt en kolibri. När den väl hittat ett byte och ställt in blicken är det dags att dyka.

Slagfalkens långa klor har en väldigt stark gripreflex som aktiveras så fort ett byte träffar foten. Den kan alltså inte själv styra över om den griper eller släpper bytet, utan det är en inbyggd reflex. Falkar jagar främst andra fåglar och då är det riktigt bra att kunna slå till snabbt, hårt och inte tappa bytet i luften.

På näbbens båda sidor har slagfalken en så kallad "falktand" som används för att döda bytet den fångar. Flera rovfåglar har en liknande tand på sin näbb, men den syns väldigt tydligt på just falkar.

När falken väl har fångar ett byte och ska börja äta behöver den vara på sin vakt. Falkar är inte jättestora rovfåglar och det kan komma andra till platsen för att stjäla bytet. De äter ofta på marken, men håller vingarna över och runt bytet medan de plockar loss små bitar. Att hålla ut vingarna på detta sätt kallar för att mantla.

Fjäderdräkten är anpassad för flygning och jakt

Även slagfalkens fjäderdräkt har anpassats till flygning och jakt. Fjädrarna på vingarna är väldigt hårda och vingarna är smala och spetsiga. Det gör att falken kan flyga riktigt fort!

Slagfalkens långa stjärt fungerar precis som ett roder, och gör flygningen smidigare. Ju längre stjärt desto bättre precision och styrförmåga i luften.

Varje år byts de slitna fjädrarna ut. Det kallas för att rugga. Utan ruggningen skulle slagfalken inte kunna behålla sin flygförmåga eller sitt skydd mot regn, kyla och värme.

Bara ett par fjädrar släpps åt gången, och på varje sida av kroppen. På så sätt behåller de sin flygförmåga även under ruggningen.

När nya fjädrar växer ut är det blod i ”skaftet” av fjädern, som sedan försvinner när fjäderna har växt klart. Fjädrarna består av små strån av keratin, vilket är samma sak som våra naglar och hår består av.

Genom att putsa sina fjädrar med fett från en körtel vid stjärten kan slagfalken dessutom göra sin fjäderdräkt vattentät.