Harrisvråken på Kolmården

Harrisvråk

Parabuteo unicinctus

Harrisvråkar lever i grupp, något som är ovanligt bland rovfåglar. De kan inte bara flyga efter sitt byte - med sina långa ben kan de också springa ikapp bytesdjur på marken.

Djurvisning

Lär dig mer om harrisvråken

Upplev en av våra mest populära visningar och se rovfåglar som du aldrig sett dem förut!

Fågelarenan20 min

Visningar idag M07 19

  • Mon
  • Tue
  • Wed
  • Thu
  • Fri
  • Sat
  • Sun
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31

Laddar föreställningar

Harrisvråken är en rovfågel som lever i grupp

Harrisvråken lever och jagar i grupp, och jagar oftast ormar, ödlor och små däggdjur. Ibland kallas de också för kaktusvråk, eftersom de gillar att häcka i just kaktusar.

Harrisvråken kallas också ibland för kaktusvråk, vilket det beror på att den ibland häckar i kaktusar.

En hona kan ha flera hanar

Harrisvråkar ses ofta i grupp, i flera olika slags formationer. Ibland är det ett par och deras halvvuxna ungar, och ibland ses dem i grupper med ungdjur som inte har någon familj ännu. En hona kan också ha flera hanar.

Harrisvråken kan springa ikapp sitt byte

Harrisvråkar samarbetar när de jagar och kan förfölja, ligga i bakhåll för, eller trötta ut bytesdjur. De jagar många djur som finns på marken såsom ormar, ödlor och små däggdjur. Men de kan också jaga andra fåglar. Med sina långa ben kan harrisvråken också springa i fatt sitt byte på marken!

Unga harrisvråkar hjälper föräldrarna att samla mat

Honan lägger två-fyra ägg och kan föda flera kullar per år. Äggen ruvas i ungefär 35 dagar och när ungarna är cirka 40 dagar gamla börjar de kunna flyga. Men de stannar ändå nära boet i tre till fyra månader.

De unga fåglarna kan också stanna tillsammans med sin familj i flera år efter födseln. Det händer också att unga harrisvråkar hjälper sina föräldrar att samla mat till nästa kull ungar.

Harrisvråken är vanlig i djurparker

Harrisvråken anses inte vara hotad, trots att antalet minskar i världen. Harrisvråkar finns fortfarande i ett stort antal och är också mycket vanlig på djurparker och i jakt med rovfåglar.

I naturen lever harrisvråken främst i Syd- och Centralamerika. Det finns fortfarande gott om harrisvråkar, men de minskar i antal.

Harrisvråken är vanlig att se i djurparker. Det är också vanligt att man använder den i falkenering, alltså när man använder en tränad rovfågel i jakt.

Flera problem i kontakt med människor

I kontakt med människor så stöter harrisvråken ändå på flera problem. De samlas nämligen gärna i stora grupper på elektriska transformatorer. Där kommer de tyvärr ibland i kontakt med ström och dör.

Att människor breder ut sig med sitt jordbruk och bygger stora städer hotar också harrisvråken. Den är dock ganska populär hos jordbrukare då den fångar många små gnagare som annars förstör grödorna som odlas.

Om harrisvråken

  • Klass
    Fåglar
  • Ordning
    Accipitriformes
  • Familj
    Accipitridae
  • Livsmiljö
    Torrt slättland
  • Levnadssätt
    Par, grupp
  • Föda
    Gnagare, reptiler, fåglar
  • Vikt
    0,8–1 kg
  • Ruvningstid
    33–36 dygn
  • Livslängd
    15–20 år
  • Vingspann
    100–120 cm

Besök djuren på Kolmården

Boka ditt besök och upplev äventyret i parken

En dagTvå dagar
  • 1-dagsentré

    En heldag i parken för dig som är 13 år eller äldre!

  • 1-dagsentré 3-12 år

    En heldag i parken för barn som är 3-12 år!

  • Platsbokning Life

    Förboka plats till vår magiska delfinshow!