Harrisvråk

    Parabuteo unicinctus

    Harrisvråkar lever i grupp, något som är ovanligt bland rovfåglar. De kan inte bara flyga efter sitt byte - med sina långa ben kan de också springa ikapp bytesdjur på marken.

    Livskraftig

    Inte hotad i det vilda i dagsläget

    Djurvisning

    Lär dig mer om harrisvråken

    Upplev en av våra mest populära visningar och se rovfåglar som du aldrig sett dem förut!

    Fågelarenan20 min
    Visningar idag 28 mars
    måntisonstorsfrelörsön

    Laddar tider

    Harrisvråken är en rovfågel som lever i grupp

    Harrisvråken lever och jagar i grupp, och jagar oftast ormar, ödlor och små däggdjur. Ibland kallas de också för kaktusvråk, eftersom de gillar att häcka i just kaktusar.

    En hona kan ha flera hanar

    Harrisvråkar ses ofta i grupp, i flera olika slags formationer. Ibland är det ett par och deras halvvuxna ungar, och ibland ses de i grupper med ungdjur som inte har någon familj ännu. En hona kan också ha flera hanar.

    Harrisvråken kan springa ikapp sitt byte

    Harrisvråkar samarbetar när de jagar och kan förfölja, ligga i bakhåll för, eller trötta ut bytesdjur. De jagar många djur som finns på marken såsom ormar, ödlor och små däggdjur. De kan också jaga andra fåglar. Med sina långa ben kan harrisvråken också springa i fatt sitt byte på marken!

    Unga harrisvråkar hjälper föräldrarna att samla mat

    Honan lägger två-fyra ägg och kan föda flera kullar per år. Äggen ruvas i ungefär 35 dagar och när ungarna är cirka 40 dagar gamla börjar de kunna flyga. Men de stannar ändå nära boet i tre till fyra månader.

    De unga fåglarna kan också stanna tillsammans med sin familj i flera år efter födseln. Det händer också att unga harrisvråkar hjälper sina föräldrar att samla mat till nästa kull ungar.

    Harrisvråken är vanlig i djurparker

    Harrisvråken anses inte vara hotad, trots att antalet minskar i världen. Harrisvråkar finns fortfarande i ett stort antal och är också mycket vanlig på djurparker och i jakt med rovfåglar.

    I naturen lever harrisvråken främst i Syd- och Centralamerika.

    Flera problem i kontakt med människor

    I kontakt med människor så stöter harrisvråken ändå på flera problem. De samlas nämligen gärna i stora grupper på elektriska transformatorer. Där kommer de tyvärr ibland i kontakt med ström och dör.

    Att människor breder ut sig med sitt jordbruk och bygger stora städer hotar också harrisvråken. Den är dock ganska populär hos jordbrukare då den fångar många små gnagare som annars förstör grödorna som odlas.

    Om harrisvråken

    • Klass

      Fåglar
    • Ordning

      Accipitriformes
    • Familj

      Accipitridae
    • Livsmiljö

      Torrt slättland
    • Levnadssätt

      Par, grupp
    • Föda

      Gnagare, reptiler, fåglar
    • Vikt

      0,8–1 kg
    • Ruvningstid

      33–36 dygn
    • Livslängd

      15–20 år
    • Vingspann

      100–120 cm

    Äventyret väntar 🐘

    Det här ingår i din entrébiljett:

    • Entré till Nordens största djurpark med över 50 djurarter från hela världen🦒

    • Mysiga bamsemöten i Bamses Värld med Bamse och hans vänner 🍯

    • Delfinföreställningen HOPE 🐬

    • Fria åk i häftiga Safari-linbanan 🚡

    • Fria åk i världens bästa berg- och dalbana i trä; Wildfire 🎢

    • Fria åk i alla skojiga attraktioner i Bamses värld 🎠

    • Möjlighet att lägga till exklusiva upplevelser och komma riktigt nära djuren ✨

    Köp biljett!