Harrisvråk

    Delar av djurparken är omsorgsfullt öppet för ett begränsat antal gäster Läs mer här.

    Harrisvråk

    Parabuteo unicinctus

    Harrisvråkar lever i grupp, något som är ovanligt bland rovfåglar. De kan inte bara flyga efter sitt byte - med sina långa ben kan de också springa ikapp bytesdjur på marken.

    Djurvisning

    Lär dig mer om harrisvråken

    Upplev en av våra mest populära visningar och se rovfåglar som du aldrig sett dem förut!

    Fågelarenan20 min

    Visningar idag December 2

    • Mon
    • Tue
    • Wed
    • Thu
    • Fri
    • Sat
    • Sun
    • 2
    • 3
    • 4
    • 5
    • 6
    • 7
    • 8
    • 9
    • 10
    • 11
    • 12
    • 13
    • 14
    • 15
    • 16
    • 17
    • 18
    • 19
    • 20
    • 21
    • 22
    • 23
    • 24
    • 25
    • 26
    • 27
    • 28
    • 29
    • 30
    • 31
    • 1
    • 2
    • 3
    • 4
    • 5
    • 6
    • 7
    • 8
    • 9
    • 10

    Laddar tider

    Harrisvråken är en rovfågel som lever i grupp

    Harrisvråken lever och jagar i grupp, och jagar oftast ormar, ödlor och små däggdjur. Ibland kallas de också för kaktusvråk, eftersom de gillar att häcka i just kaktusar.

    En hona kan ha flera hanar

    Harrisvråkar ses ofta i grupp, i flera olika slags formationer. Ibland är det ett par och deras halvvuxna ungar, och ibland ses de i grupper med ungdjur som inte har någon familj ännu. En hona kan också ha flera hanar.

    Harrisvråken kan springa ikapp sitt byte

    Harrisvråkar samarbetar när de jagar och kan förfölja, ligga i bakhåll för, eller trötta ut bytesdjur. De jagar många djur som finns på marken såsom ormar, ödlor och små däggdjur. De kan också jaga andra fåglar. Med sina långa ben kan harrisvråken också springa i fatt sitt byte på marken!

    Unga harrisvråkar hjälper föräldrarna att samla mat

    Honan lägger två-fyra ägg och kan föda flera kullar per år. Äggen ruvas i ungefär 35 dagar och när ungarna är cirka 40 dagar gamla börjar de kunna flyga. Men de stannar ändå nära boet i tre till fyra månader.

    De unga fåglarna kan också stanna tillsammans med sin familj i flera år efter födseln. Det händer också att unga harrisvråkar hjälper sina föräldrar att samla mat till nästa kull ungar.

    Harrisvråken är vanlig i djurparker

    Harrisvråken anses inte vara hotad, trots att antalet minskar i världen. Harrisvråkar finns fortfarande i ett stort antal och är också mycket vanlig på djurparker och i jakt med rovfåglar.

    I naturen lever harrisvråken främst i Syd- och Centralamerika.

    Flera problem i kontakt med människor

    I kontakt med människor så stöter harrisvråken ändå på flera problem. De samlas nämligen gärna i stora grupper på elektriska transformatorer. Där kommer de tyvärr ibland i kontakt med ström och dör.

    Att människor breder ut sig med sitt jordbruk och bygger stora städer hotar också harrisvråken. Den är dock ganska populär hos jordbrukare då den fångar många små gnagare som annars förstör grödorna som odlas.

    Om harrisvråken

    • Klass
      Fåglar
    • Ordning
      Accipitriformes
    • Familj
      Accipitridae
    • Livsmiljö
      Torrt slättland
    • Levnadssätt
      Par, grupp
    • Föda
      Gnagare, reptiler, fåglar
    • Vikt
      0,8–1 kg
    • Ruvningstid
      33–36 dygn
    • Livslängd
      15–20 år
    • Vingspann
      100–120 cm

    Äventyret väntar!

    Boka ditt besök och upplev äventyret i parken

    EntréÅrskort

    Vi använder cookies för att kunna förbättra din upplevelse på vår webbsida. Läs mer om hur vi behandlar dina personuppgifter här.