Jak

Flockliv och social struktur

Jakar är sociala djur som lever i stora flockar, ibland med flera hundra individer samlade på samma plats. Flockarna består främst av honor och deras kalvar, men hanar kan också ingå, särskilt utanför parningssäsongen. Det är dock vanligast att hanarna bildar egna grupper, så kallade ungkarlsflockar, där de lever tillsammans tills det är dags att tävla om honorna.

Flockens sammansättning kan variera beroende på årstid, tillgång på föda och beroende på hur miljön ser ut. I tamflockar, där människor håller jakar som boskapsdjur, är strukturen ofta mer kontrollerad, men även där kan man se liknande mönster. Jakar är fredliga djur för det mesta, men hanarna kan bli aggressiva under parningstiden.

Parningsbeteende

Under parningssäsongen, som vanligtvis infaller under sensommaren, visar hanarna upp ett imponerande beteende för att hävda sin dominans. Vilda jaktjurar gräver stora gropar i marken med sina horn och rullar sig sedan i dammet för att markera sitt revir. De mäter sig med varandra genom att ställa sig sida vid sida med några meters mellanrum, vilket är ett sätt att visa storlek och styrka.

Om detta inte räcker för att avgöra rangordningen, kan det leda till direkta attacker där tjurarna rusar mot varandra och kolliderar med sina huvuden i kraftfulla smällar. Dessa strider kan vara intensiva men är oftast korta, och den förlorande tjuren drar sig undan. Det är ett naturligt sätt att säkerställa att de starkaste individerna får para sig och föra sina gener vidare.

Skillnader mellan vilda och tama jakar

De flesta jakar som finns idag är tamdjur, domesticerade av människor (genetiskt förändrade) för att användas som dragdjur, ridhästar och för produktion av mjölk, kött och ull. Tamjakar är något mindre än sina vilda släktingar och har ofta en större variation i färg – från svartbrun till nästan helt vit.

Vilda jakar, som fortfarande finns i Tibet, Indien och Kina, är större och mer kraftfulla. De kan väga upp till 800 kilo och har en mer enhetlig mörk färg, oftast svartbrun. Deras päls är tätare och längre, vilket ger dem ett majestätiskt utseende och extra skydd mot kyla. Vilda jakar är också mer skygga och undviker kontakt med människor, till skillnad från tamjakar som ofta är vana vid mänsklig närvaro. Trots att de lever i samma områden, skiljer sig deras livsstil och beteende markant beroende på om de är vilda eller tama.

På höglandet i Asien är jaken en viktig källa till kött och mjölk. Man använder också pälsen från jaken och själva djuren används som rid- och lastdjur.

Tama jakar finns främst i Kina, uppe på höglandet. Ungefär 94 % av djuren hittar man där. Resten av jakarna finns i länderna runt omkring. Jaken har också importerats till Europa och Nordamerika där de finns i mindre antal.

De vilda jakarna som finns kvar lever främst i Tibet. Ett stort hot mot den vilda jaken är att den beblandas med den tama jaken. Även illegaljakt på vilda jakar är ett stort problem.

Idag finns det runt 10 000 vilda jakar kvar.