Kapybaran på Kolmården

Kapybara

Hydrochoerus hydrochaeris

Kapybaran, som också kallas för vattensvin, är världens största gnagare. De älskar vatten och är bra på att både simma och dyka. Kapybaror kan faktiskt stanna under vattenytan i hela fem minuter utan att komma upp och andas och de parar sig till och med i vattnet.

Djurvisning

Träffa en av världens största gnagare

Kom Sydamerikas okända djur riktigt nära.

Sydamerika15 min

Visningar idag November 11

  • Mon
  • Tue
  • Wed
  • Thu
  • Fri
  • Sat
  • Sun
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30

Laddar tider

När kapybaror bråkar biter de varandra

Kapybarorna lever i grupper med cirka tio djur, men kan vara så många som upp till 40 djur i samma grupp. I gruppen ingår en dominant hane, några honor och flera ungar.

Omkring flockarna rör sig ensamma hanar – som ibland gör försök att ta över rollen som dominant hane i flocken. Det leder ofta till bråk.

När kapybarorna bråkar så jagar de och biter varandra. Bitsåren de ger varandra gör också att de ibland blir attackerade av pirayor i vattnet.

Gräsätare

Namnet kapybara kommer från ett ord hos den sydamerikanska urbefolkningen som betyder ”gräsätare”. Kapybaran äter framförallt just gräs och andra växter i eller nära vattnet. Den betar ofta sent på eftermiddagen och tidigt på kvällen.

Kapybaran parar sig i vattnet

Att däggdjur parar sig i vattnet är ovanligt – men det gör kapybaran. De föder ofta en unge i taget, efter fem månaders dräktighet. Honan går då undan från flocken till ett skyddat skogsområde.

Ungarna föds inte i något gömsle eller lya. De har päls och öppna ögon direkt när de föds och kan gå i stort sett direkt efter födseln. I början får ungarna bara dia från sin egen mamma, men senare kan de även dia från andra honor i flocken. Innan de är en vecka gamla börjar de också beta gräs.

Ledarhanen har störst doftkörtel

Uppe på nosen har kapybaran en doftkörtel, som kallas morrillo på spanska. Den används för att doftmarkera, alltså för att locka till parning eller markera revir med hjälp av doft.

Hos en könsmogen hane svullnar körteln upp och det är ledarhanen i flocken som har störst körtel. Körteln producerar stora mängder av ett vitt, klibbigt sekret när hanen är könsmogen.

Kapybaran jagas för både kött och skinn

I Sydamerika har kapybaran jagats av människor länge. Man jagar dem både för deras kött och skinns skull. Köttet används av jägarna både för egen mat och för att sälja vidare.

Av skinnet tillverkas kläder, hantverk och accesoarer. Man utvinner även olja ur kapybaran, som används som medicin av lokalbefolkningen.

Det är förbjudet att jaga kapybaror men trots det sker mycket illegal tjuvvakt. Det är däremot lagligt att fånga in och föda upp kapybaror, och detta sker i stor omfattning i Sydamerika idag.

Trots den illegala tjuvjakten är kapybaran, som tur är, inte en hotad art.

Om kapybaran

  • Klass
    Däggdjur
  • Ordning
    Gnagare
  • Familj
    Vattensvin
  • Livsmiljö
    Gräsmarker nära vatten
  • Levnadssätt
    Flock
  • Föda
    Gräs, vattenväxter
  • Mankhöjd
    50–60 cm
  • Vikt
    35–60 kg
  • Dräktighetstid
    5 månader
  • Antal ungar
    3–7/kull
  • Livslängd
    5–10 år