Lechwevattenbocken gillar verkligen vatten! Den lever på flodslätten och har anpassat sig för att kunna leva i våtmarker som bildas när floderna svämmar över under regnperioden. När det är dags att äta ställer den sig i grunt vatten och äter gräset som växer under vattenytan.

Lechwevattenbocken hotas av människans vattenkraftverk

Lechwevattenbocken jagades förr ofta när de stod och betade i våtmarker - eftersom det är mycket svårare att springa i vattnet. Bockarna hotades allvarligt av den här jakten, men återhämtade sig som tur är. Idag fins istället ett nytt hot - människans vattenkraftverk torrlägger deras betesmarker och gör att det blir ont om mat.

Det är väldigt svårt för lechwevattenbocken att fly från faror när de betar i våtmarkerna. Det är tungt att springa i vatten och det går mycket långsammare än på land. Detta vet människor om och därför passade de förr i tiden på att jaga just när djuren samlats för att beta i vattnet.

Den kollektiva jakten kallades chila. På 1950-talet, när det fanns gott om bockar, kunde man få ända upp till 3 000 djur i en enda chila. Så småningom fanns det bara några få djur kvar. Idag finns det som tur är gott om lechwevattenbockar i Botswana, Zambia, Angola och Namibia igen.

Men i dag finns ett nytt hot: när människor bygger vattenkraftverk torrläggs områden och betesmarkerna försvinner.