Asiatiskt Lejon

Panthera leo persica

Det är inte svårt att förstå varför lejonet kallas för djurens konung. Lejon är de största landlevande rovdjuren som lever i flock i hela världen. Deras mäktiga rytande hörs på flera kilometers avstånd.

Starkt hotad

Väldigt känslig för hot i det vilda

Läs mer

Visste du
Mäktigt rytande
Lejonens rytande är mäktigt och kan höras på upp till kilometers avstånd!
I världen
Här bor de
De Asiatiska lejonen finns idag endast i Gir Forest National Park i Gujarat, Indien.

Ett lejon utanför Afrika - Ursprung och Livsmiljö

De asiatiska lejonen (Panthera leo persica) är en underart av lejon som en gång levde i ett område mellan Indien och Mellanöstern men deras naturliga livsmiljöer har förlorats genom jakt, bebyggelse och klimatförändringar. Idag finns endast en liten, isolerad population i det skyddade Gir Forest i Gujarat, Indien. Gir Forest erbjuder ett torrare landskap med buskig vegetation och gräsmarker, vilket ger lejonen både jaktmöjligheter och skydd.

En Imponerande Jägare

Asiatiska lejon är något mindre än sina afrikanska släktingar. Hanarna väger i regel mellan 150–190 kg och honorna omkring 110–130 kg. Vuxna handjur har en karakteristisk man som är något mindre än hos de afrikanska lejonen. Liksom dessa är de asiatiska lejonen oerhört kraftfulla och skickliga jägare. De jagar ofta i grupp, där de samarbetar för att fånga byten som hjortar och vildsvin. Lejonen jagar likt andra kattdjur genom att smyga sig på sina byten och sedan göra en snabb attack där de på korta distanser kan nå hastigheter på upp till 60 km/h. Denna strategi kan fungera för att överraska och fånga även snabba byten men energin räcker inte till att jaga dem över längre distanser.

Fascinerande Egenskaper

Asiatiska lejon lever i grupper med ett klart hierarkiskt system, där hanarna skyddar sina honor och ungar, samt markerar det område de jagar och vistas i. Markeringar görs genom att klösa på träd och stockar, men hanarna kissar även i området på väl valda platser. De lyfter då på svansen och kissar rakt bakåt för att markera en hög punkt och se till att doften får så bra spridning som möjligt. Förutom urin- och klösmarkeringar ger hanarna också ifrån sig ett kraftfullt lågfrekvent ljud, som hörs över stora ytor. Genom de olika markeringarna gör de andra djur medvetna om sin närvaro i området.

Bland honorna finner vi ledarna i flocken. Det är de som främst påverkar den sociala strukturen och som föder upp ungarna. Det är även honorna som jagar och förser flocken med mat. Om en okänd hane närmar sig en grupp med honor är det inte självklart att de låter honom ansluta sig till dem. Det kan ta tid och kräver försiktighet från hanen. Det händer också att hanen dödar ungarna i den nya flocken för att på så sätt stärka honornas motivation att få fler ungar och då ge honom tillträde till gruppen.

Unga hanar som växt upp i samma flock håller ofta ihop och jagar tillsammans och det är inte ovanligt att två bröder träder in i en grupp honor tillsammans. Vanligen lämnar den minst dominanta hanen flocken efter ett tag och ger sig iväg för att finna en egen grupp med honor.

Lejonet har nästan helt försvunnit från Asien

För 100 år sedan fanns det ca 200 000 lejon i Afrika. Idag är siffran osäker, men man tror att det bara finns runt 30 000. I Asien har de nästan helt försvunnit.

Ett stort problem för lejon är att de lever väldigt utspritt. Idag finns det 28 länder med lejon kvar i, men de flesta länder har färre än 1000 lejon var. I 26 länder är lejonet helt utrotat.

Asiatiska lejon har skyddats genom en rad bevarandeåtgärder i Gir Forest, där både lokala myndigheter och internationella organisationer arbetar för att bevara denna unika underart. Genom att skapa skyddade områden, minska konflikter med människor och förbättra genetisk mångfald genom försiktig avel har populationen långsamt återhämtat sig. Trots framstegen är det fortfarande en lång väg att gå för att säkerställa artens överlevnad på lång sikt.

Lejonen på Kolmården

Lejonen på Kolmården har hela 2 hektar av yta helt för sig själva! Precis som många djur på Kolmården behöver de både fysisk och mental stimulans, vilket de får från träning och miljöberikning. De får också utmanas på samma sätt som i naturen, exempelvis när de ska få mat. Lejonen tränas också på vissa sätt för att man ska kunna sköta om dem ordentligt.

På Kolmården hittar du lejonen i det stora Lejonhänget i Safariparken. Där har de möjlighet att vistas både utomhus och inomhus hela året.

Lejonhuset värmer under vintern

Men de har också lejonhuset, där de kan gå in under natten på vintern om det blir för kallt ute. Lejonen får en tjockare vinterpäls under vintern som gör att de kan vara utomhus även i Sverige. Men ibland kan de behöva gå in och värma sig lite!

I naturen lämnar honan flocken när hon ska föda. På Kolmården kan hon gå in i lejonhuset istället. Det finns också en speciell plats för henne att ta ut sina ungar innan de är redo att möta resten av flocken.

Lejonen utmanas när de ska äta

Kolmårdens lejon äter alla tillsammans och får ett stort köttstycke att dela på. Precis som i naturen äter de en massa en dag och har sedan flera dagar där de inte äter alls.

För att lejonen ska få samma utmaning som i naturen varieras utfodringen. I bland kan köttet exempelvis läggas i trästockar, då får lejonen behandla stocken som ett levande byte och försöka få loss köttstycken. Det är inte så lätt! Genom att variera sättet att utfodra på får de fysisk och mental stimulans precis som i naturen, även på Kolmården.

Lejonen tränas så att man ska kunna sköta dem

Lejonen tränas av djurvårdarna på Kolmården, så att man ska kunna sköta om dem. De tränas i att stå stilla för att man ska kunna känna på dem med en barriär emellan. Dessutom tränas de att gapa så att man kan undersöka tänderna i deras jättelika mun.