Lodjuret på Kolmården

Lodjur

Lynx Lynx

Lodjuret är en mycket skicklig jägare som är lätt att känna igen på den lilla kolsvarta stumpen till svans och på de svarta örontofsarna. De är inte så lätta att se i naturen eftersom de är skygga och gärna gömmer sig uppe i ett träd om en fara hotar.

Utmärkande ögon

Det är inte bara tofsarna på öronen och svansen som gör lodjuret lätt att känna igen. Även ögonen är utmärkande. De är omgivna av vita fält som är inramande av svarta tunna linjer. Både ögon och öron är troligen viktiga i lodjurens kommunikation med varandra.

Lodjuret klarar av kyla

Där lodjuren lever är det ofta kalla vintrar med mycket snö. För att klara av det kalla vädret har den anpassat sig.

Lodjuret har därför en vinterpäls med extra tjock ull på hasorna, ungefär som att ha på sig extra tjocka sulor. Det skyddar mot kylan när den sitter i snön.

Vinterpälsen är oftare ljusare än sommarpälsen, som är röd eller gulaktig. Den har också stora tassar som fungerar som snöskor.

Lodjur är skickliga jägare

I Sverige jagar lodjuret mest gnagare, fåglar och rådjur. De är otroligt skickliga jägare som till och med kan ta huggormar utan att bli bitna!

Lodjuren jagar genom att smyga sig på sitt byte. Med sina långa ben kan den också sprinta efter riktigt snabba djur, som exempelvis harar. Lodjuret är dock inte så uthålligt, så det är bäst att springa korta sträckor och fånga bytet snabbt!

Lodjurshonan lär ungarna att jaga

Lodjuret lever ensam med undantag för en hona med sina ungar. Honan är dräktig i ca 70 dagar och ungarna föds i maj–juni. Kullstorleken är vanligtvis 1-4 ungar.

Honan och ungarna lever tillsammans i ungefär ett år, tills att honan får nya ungar. Under den tiden lär hon ungarna vilka djur de ska jaga och de får träna på att bli lika duktiga jägare som sin mamma.

Människan jagar samma bytesdjur som lodjuret

Lodjur förekommer i stora delar av Europa och norra Asien, bland annat i Sverige. De har länge jagats av oss människor, mest för det fina skinnets skull. Som tur är har den efterfrågan minskat. Men vi människor utgör ändå ett hot genom olaglig jakt och förstörelse av de områden som lodjuret kan röra sig i.

Det eurasiska lodjuret, som är den arten som finns i svenska skogar, är den största av lodjursarterna.

Antalet lodjur i Sverige inventeras, alltså räknas, varje år. Räkningen 2014/15 visade att det då fanns ungefär 1 000 lodjur i Sverige. Det var en ökning från året innan och man kunde se att det var i Norrbotten och Jämtland som ökningen skedde.

Människan är ett hot mot lodjuret

Människan jagar ofta samma bytesdjur som lodjuret - därför uppstår en konkurrens. När lodjuret ibland också jagar och dödar människors tamdjur, som får och ren, ökar konflikten. I Sverige finns det möjlighet med stöd av länsstyrelserna att skydda sina tamdjur från lodjur med speciella rovdjursstängsel.

Stora delar av de svenska lodjuren lever i samma områden som renarna. Renarna är nämligen enkel mat att få tag i. Problemet är att renarna oftast ägs av människor.

För att underlätta för djurägarna vars tama renar dödas av lodjuren ges ekonomisk ersättning. Skyddsjakt och licensjakt bedrivs också på lodjur i Sverige.

Vuxna lodjur dör oftast inte av naturliga orsaker i Skandinavien. Det är istället jakt, både laglig och olaglig, eller trafik som dödar dem.

Om lodjuret

  • Klass
    Däggdjur
  • Ordning
    Rovdjur
  • Familj
    Kattdjur
  • Livsmiljö
    Barr- och lövskog
  • Levnadssätt
    Ensam
  • Föda
    Rådjur, hare
  • Mankhöjd
    60–75 cm
  • Vikt
    18–25 kg
  • Dräktighetstid
    70 dygn
  • Antal ungar
    1–4/kull
  • Livslängd
    10–15 år

Besök djuren på Kolmården

Boka ditt besök och upplev äventyret i parken

En dagTvå dagar
  • 1-dagsentré

    En heldag i parken för dig som är 13 år eller äldre!

  • 1-dagsentré 3-12 år

    En heldag i parken för barn som är 3-12 år!

  • Platsbokning Life

    Förboka plats till vår magiska delfinshow!