Surikaten på Kolmården

Surikat

Suricata suricatta

Surikaten är ett litet och karismatiskt djur. Deras svans är faktiskt lika lång som resten av dess kropp – båda är ungefär 25 centimeter långa. Pälsen kan antingen vara grå, beige eller ljusbrun, beroende på vilken underart surikaten är.

Runt ögonen och längst ut på svansen har surikaten mörk päls. På ryggen har de ett antal ljusare streck. Surikater har också långa klor som de använder för att gräva i sanden.

Djurvisning

Lär känna våra charmiga surikater

En underhållande visning där du kommer våra surikater riktigt nära.

Kolosseum15 min

Visningar idag December 9

  • Mon
  • Tue
  • Wed
  • Thu
  • Fri
  • Sat
  • Sun
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31

Laddar tider

Läs mer om visningen

Om surikaten

  • Klass
    Däggdjur
  • Ordning
    Rovdjur
  • Familj
    Manguster
  • Livsmiljö
    Savann, halvöken
  • Levnadssätt
    Familjegrupp
  • Föda
    Insekter, skorpioner, reptiler
  • Vikt
    600–950 g
  • Dräktighetstid
    70 dygn
  • Antal ungar
    2–4/kull
  • Livslängd
    10 år

Surikater är sociala djur

Surikater lever i flockar där alla hjälps åt att ta hand om ungarna och vakta reviret. I flocken finns en rangordning och den dominanta honan är oftast större än de andra honorna. Surikaten har en svans som är lika lång som kroppen – ungefär 25 centimeter...

Surikater är mycket sociala djur och lever i grupper som vanligen består av upp till tio djur. Grupperna består av ett dominant föräldrapar, andra vuxna hanar och honor och det dominanta parets ungar.

De vuxna surikaterna i gruppen är ofta släkt med varandra, men andra hanar kan också få vara med i flocken. Ibland kan flera familjer leva tillsammans i stora kolonier.

Surikater kan skälla för att varna gruppen

Trots att de kan gräva själva utnyttjar surikaterna oftast bon som jordekorrar grävt istället. De bona behöver de bara göra lite större, och slipper gräva allt själva!

Medan några av djuren gräver håller andra utkik efter fiender för att varna gruppen vid fara. Den uppgiften turas alla surikater om att göra. Om de som vaktar upptäcker fara så skäller de. Då flyr hela gruppen hastigt ned i boet och gömmer sig.

Surikaternas ungar väger bara 30 gram när de föds

När surikaternas ungar föds är de mycket små. De väger bara 30 gram! De är både blinda och döva - och har inte speciellt mycket päls.

Ungarna stannar i boet under marken tills de är mellan tre och fyra veckor gamla och alla de vuxna i flocken hjälps åt att vara barnvakt till ungarna. De kanske också bli diade av alla honor i flocken – även de som inte fått egna ungar!

Surikater äter insekter och skorpioner

För att stärka banden mellan djuren i en flock så putsar surikaterna varandra.

Den rangordning som finns i flocken upprätthålls alltid. Man kan till exempel se att de dominanta surikaterna revirmarkerar oftare än de andra.

Surikater äter insekter, mindre fåglar, ödlor och skorpioner. De är aktiva på dagen. Under natten, regniga dagar, och mitt på dagen när det är som varmast så gömmer de sig i boet.

Surikaten hjälper jordbrukare

Surikaten är ett karismatiskt och socialt litet rovdjur som fascinerar många. Vissa människor ogillar dock surikater på grund av att deras bon ibland förstör jordbruksmark. Men det kan också vara så att surikater faktiskt hjälper jordbrukare att hålla borta skadedjur, som exempelvis fjärilar.

Surikater finns i stora mängder i de södra delarna av Afrika, i Namibia. Angola, Sydafrika och Botswana, där det finns tre underarter. Surikaten klassas som livskraftig och det finns inga direkta hot mot arten.