Takinens stora näshålor är bra i kylan

Den stora nosen gör att takinen har stora näshålor, vilket är bra för djur som lever i kallt klimat. I de stora näshålorna värms nämligen luften upp innan den når lungorna.

Takinen har lång päls som oftast är gyllenbrun eller mörkbrun. Det finns flera olika underarter av takin och de flesta är ganska lika varandra i både utseende och storlek. Det finns dock några skillnader, bland annat kan pälsen vara lite olika.

På Kolmården finns en art som heter ”Mishmi takin”. Hos den arten blir hanarna lite mörkare än hos de andra underarterna

Man vet inte helt säkert hur takinen lever

Vi människor har inte studerat takinen så mycket, därför vet man inte helt säkert hur den lever. Det man vet är att takiner lever i flockar, eller i ännu större grupper som kallas hjordar. De stora grupperna är troligen flera flockar som slagit sig samman för att leta betesmarker.

Man har sett att en flock består av flera vuxna hanar och flera honor och kalvar. Men hanar som går runt själva eller i par har också setts i naturen.

Man tror också att honan stannar i flocken när hon föder sin unge. Strax efter födseln är ungen redo att följa med sin mamma ut på äventyr.

Människans tama boskap betar dock på alla höjder där även takinen betar. Konkurrens med tamdjuren är ett av de största hoten mot takinen.

Skövling av skogen och tjuvjakt är de andra stora hoten. Takinen jagas också för sitt kötts skull.

Takin är en art som människan inte vet så mycket om. Därför vet man inte helt säkert hur många takiner det finns kvar – men man tror att antalet minskar. Därför skulle det behövas mer studier om djuret.