Amurtiger

Tigern har djurvärldens största revir

Storleken på tigrarnas revir skiftar beroende på tillgång av lämpliga ytor och bra föda. En hona kan ha ett revir på hela 400 kvadratkilometer. Det är ungefär lika stort som hela Stockholm! Hanens revir överlappar ofta flera honors områden och är ett av djurvärldens största revir.

Tigrar markerar sitt revir genom urinering, sekret från analsäckarna, klösmärken på träd och genom rytande. Vid 2-2,5 års ålder etablerar tigern ett eget revir. Hanarna drar sig då gärna långt bort från föräldrar medan honorna etablerar revir nära modern.

Tigrar är solitära djur vilket betyder att de lever ensamma en stor del av sitt liv. De kan dock leva i samma områden där de då och då stöter på varandra. Vid dessa tillfällen kan de hälsa på varandra genom att stånga ihop sina huvuden och göra ett speciellt hälsningsläte.

Tiger som uppskattar kyla

Amurtigern lever i ett betydligt kallare klimat än andra tigrar och har därför anpassat sig med att få tjockare päls på vintern. Den har också en kraftigare svans för att klara kylan. Den har också stora tassar som fungerar som snöskor och kan med hjälp av dessa springa upp till 60 kilometer i timmen.

En explosiv jägare som äter sällan

Amurtigern lever i lövskogsområden och jagar främst kronhjort och vildsvin men även älg och rådjur. Jakten sker främst i skymning eller gryning då tigern smyger sig nära sitt byte för att sedan anfalla snabbt och explosivt.

Tigern är inte uthållig och kan inte springa långa sträckor. Om inte anfallet lyckas förföljer inte tigern bytesdjuret särskilt långt.

När bytesdjuret är fällt kan tigern äta så mycket som 20 % av sin egen kroppsvikt bara på en natt. Eftersom amurtigern fäller bytesdjur som är flera gånger deras egen storlek kan de äta under flera dagar för att sedan vara utan mat under en tid. Tigern fäller ungefär ett byte i veckan.

Får sina första ungar vid fyra års ålder

Amurtigern blir könsmogen vid tre till fyra års ålder och är dräktig i drygt 100 dagar. Honan föder en kull på vanligen två till fyra ungar, även om upp till sju ungar i en kull har förekommit.

Tigerungar föds med de karaktäristiska ränderna på kroppen och med de vita fläckarna på baksidan av öronen. Ungarna är hjälplösa och blinda den första tiden. De väger ca 1 kg men redan efter en månad har de fyrdubblat sin vikt. Ungarna diar i sex månader men börjar även äta kött efter sex veckor.

I ungefär 1,5 år är ungarna helt beroende av honans jakt, därefter börjar de jaga på egen hand. Vid ca 20 månaders ålder kan de klara sig själva och hanungarna lämnar sin mamma vid den åldern. Honor kan stanna lite längre för att sedan bilda revir i närheten av moderns.

Flera underarter av tiger är redan utdöda

Flera underarter av tigern är redan utdöda, balitigern, kaspiska tigern och javatigern utrotades under 1900-talet. Idag tror man att även den sydkinesiska tigern kan vara utdöd, då den inte säkert setts i det vilda sedan 1990-talet.

Hoten mot världens tigrar är många, men ett av de största är illegal jakt. Enligt vissa kulturer anses tigerns kroppsdelar kunna bota sjukdomar och bringa styrka. Skelett och andra delar av tigern mals därför ner och används i naturmediciner. Tigern dödas även för att den kan vara ett hot mot tamboskap. Människan och tigern lever i många fall, främst i södra Asien, i samma områden och då ökar risken för sammanstötningar och konflikter.

Tigerns levnadsmiljöer försvinner

Ett annat stort hot mot tigrarna är brist på levnadsområde eftersom deras naturliga områden försvinner på grund av människans expansion. Den höga befolkningstätheten i Asien gör att skogsområden där vilda djur lever skövlas för att t.ex. omvandlas till jordbruksmark.

Människans utbredning ger många negativa följder för djuren. Större vägar gör att djuren separeras i mindre grupper och det blir svårare för djuren att fortplanta sig vilket ökar risken för inavel. Vägarna gör det också lättare för illegala jägare att komma åt djur som finns i annars svåråtkomliga områden.

Parkvakterna - tigrarnas räddning

Team av parkvakter arbetar året runt med att patrullera stora områden i olika reservat, dels till fots, dels med fordon. Parkvakternas roll är mycket viktig och de tillsammans med bland annat hårdare naturvårdslagar har gjort att man ser en ökning av antalet amurtigrar. Lokala informationskampanjer för skolor och allmänheten hjälper till att upplysa om hoten mot tigern och dess livsmiljö och är också en viktig del i bevarandearbetet.