Vithandad Gibbon

Det finns elva arter av gibbon och samtliga lever i Sydostasien. På Kolmården bor den vithandade gibbonen. I naturen lever gibbonapan i regnskogar i Malaysia, Burma, Thailand och på norra Sumatra.

Gibbonapan lever livet uppe i trädkronorna

Gibbonapan är aktiv på dagen och lever uppe bland träden. Den är helt anpassad till ett liv högt däruppe i trädkronorna!

Gibbonapor har långa händer och fingrar - som används som krokar för att få bra grepp om grenarna. Armarna är långa och lederna i axlarna är väldigt rörliga, vilket gör att de kan svinga sig från gren till gren. Det kallas för armgång.

När gibbonen inte tar sig fram med hjälp av armgång går den upprätt på två ben, men det gör den bara på lite tjockare grenar.

Gibbonapan äter helst små frukter

Under den varma och regniga delen av året äter gibbonapan mest små mogna frukter. Under den torra delen av året finns inte lika mycket tillgängliga frukter. Då blir det större variation och de kan äta både blad, blommor, insekter och fågelägg. Faktiskt är det så att över 100 olika arter av växter ingår i det gibbonaporna äter!

Gibbonapor sjunger tillsammans

Den vithandade gibbonen lever i små familjeflockar. Honan och hanen håller oftast ihop hela livet. Det finns också flockar med en hona och flera hanar. Hanen försvarar reviret från andra hanar och honan håller andra honor borta.

Gibbonapor stärker banden mellan sig genom att putsa varandra och att sjunga tillsammans. Hanen och honan sjunger en mycket speciell duett med olika delar.

Sången fungerar också som revirmarkering - eftersom det är svårt att markera revir på andra sätt uppe i träden.

Djurvårdarna runt om på Kolmården hör ofta Gibbonernas sång tidigt på morgonen.

Flest ungar föds under regnperioden

Gibboner har inte någon särskild parningssäsong utan kan föda ungar året om. Men det är vanligast att ungar föds under regnperioden - då det finns mer frukt.

Ungen håller sig fast på mammans mage under de första månaderna av livet. En nyfödd gibbon klarar redan från början av att klänga sig fast på sin mammas mage och hålla sig kvar när hon svingar sig fram i högsta fart uppe i trädkronorna.

Börjar gå efter nio månader

Hanen och äldre syskon kan hjälpa till lite med ungen, men det är framförallt mamman som tar hand om den. Ungen diar i upp till två och ett halvt år men när den är ungefär fyra månader gammal börjar den också smaka på annan mat.

Då kan den också göra små utflykter bredvid mamman. När den är ungefär nio månader gammal börjar ungen svinga sig fram i träden själv!

Gibbonaporna föder en ny unge med ungefär tre-fyra års mellanrum. När ungarna är runt åtta år blir de könsmogna. Så fort de har hittat ett bra eget revir lämnar de då familjen. Döttrar hittar gärna revir nära sina föräldrar medan sönerna ger sig av längre bort.

Gibbonen jagas både för köttets skull och för att fångas och säljas som husdjur. Att man bygger stora vägar i skyddade reservat skapar också problem. Delvis gör vägarna det lättare för tjuvjägare att röra sig i skogen. Dessutom gör vägarna att grupper av aporna separeras från varandra. Det gör att det blir svårare att fortplanta sig och risken för inavel ökar.

Skogsskövling är ett annat stort hot mot gibbonaporna, då deras livsmiljö helt försvinner när träden försvinner. Skogen ersätts istället av jordbruksmark eller palmoljeplantager och gibbonapan får mindre yta att leva på.