Forskning

    Forskning utgör en viktig del av djurparkens uppdrag. Genom forskning får vi ökad kunskap, vilket ger oss och andra bättre förutsättningar i det viktiga arbetet att bevara utrotningshotade djur. Kolmården har ett fantastiskt samarbete med ett flertal universitet och studenter världen över. Vi driver, deltar i och stödjer flera forskningsprojekt, både i djurparken och i det vilda, bland annat genom Kolmården Foundation.

    Genom att studera djuren på Kolmården kan forskare utföra projekt i djurparken som skulle vara mycket svåra, eller till och med omöjliga, att göra i det vilda. Vid de forskningsprojekt som bedrivs i det vilda, har forskningsutrustningen ofta utvecklats och testats i djurparker först, innan de används ute i naturen. På så sätt kan man säkerställa att utrustningen fungerar som den ska när den ska användas, vilket sparar forskargrupperna stora mängder tid, resurser och pengar.

    Kolmården bidrar också till forskning som kan identifiera och utveckla behandlingar för djurrelaterade sjukdomar, samt bidrar med prover till bland annat biobanker.

    Forskning ger kunskap – och kunskap krävs för att vi ska kunna ta hand om djur och natur på rätt sätt. Självklart bedrivs forskningen på djurens villkor och bygger på frivillighet och att djuren själva vill delta.

    Exemplen nedan är forskningsprojekt som Kolmården deltar i. Gemensamt för projekten är att de bidrar till ökad kunskap och fungerar som en viktig pusselbit i bevarandearbetet världen över.

    Skyddar noshörningar i Afrika

    Kolmården deltar, tillsammans med Linköpings Universitet, i det fleråriga projektet NGULIA som syftar till att hitta nya tekniska lösningar som kan hjälpa parkvakter i Afrika att skydda de utrotningshotade spetsnoshörningarna från tjuvjägare. Spetsnoshörningen lever i mellersta och södra delarna av Afrika och utsätts, liksom andra noshörningsarter, för tjuvjakt på grund av sina horn – som enligt gammal asiatisk tro har medicinska egenskaper.

    På Kolmården har flertalet verktyg och tekniska lösningar utvecklats och testats, såsom GPS-sändare, fotlänkar, mikrofonsystem, intelligenta kameror, drönare, ID-chip som sätts in i hornen och mycket mer. Därmed är detta ett typiskt projekt där det är helt avgörande att Linköpings universitet har möjlighet att testa och utveckla forskningsutrustning på hemmaplan, innan den används i Afrika.

    Vid projektets start 2014 fanns 64 spetsnoshörningar i Ngulia – idag finns 140.

    Tagga djur utan att söva eller fånga dem

    Genom att fästa elektroniska taggar på vilda djur har forskare världen över kraftigt ökat sin förståelse för djurens beteende, samspelet i naturen och fysiologi. Att behöva fånga in, hålla eller söva djuren för att kunna fästa taggarna kan dock vara stressande för djuren, vilket i vissa fall kan äventyra kvaliteten på den insamlade datan.

    I ett projekt som testades på Kolmården under 2023 studerade forskare därför ett annat sätt att tagga djuren – helt utan att fånga in eller söva dem. Metoden som testades var inspirerad av hur många växtfrön, såsom kardborrar, har utvecklats för att fästa sig på förbipasserande djur. Även om studierna kring denna typ av “kardborretaggning” ännu befinner sig i ett tidigt stadie, anser forskarna att metoden visar stor potential för att fästa elektroniska taggar på vilda djur utan att behöva söva eller fånga in dem i framtiden.

    Bevarande av den utrotningshitade tumlaren

    Kolmården bedriver också ett mycket omfattande forskningsarbete tillsammans med Lantbruksuniversitetet (SLU Aqua), som syftar till att bevara tumlaren. Tumlaren är en av de allra minsta valarna och den enda val som är bofast och fortplantar sig i svenska vatten. I Sverige finns tumlare främst på västkusten, men i Östersjön finns en liten population som klassas som akut utrotningshotad. Det som anses vara ett av tumlarens största hot är bifångst – att de fastnar i olika typer av fiskeredskap, framför allt bottensatta nylonnät.

    EU-projektet SAMBAH, som koordinerades och drevs av Kolmården tillsammans med partners i alla EU-länder runt Östersjön under åren 2010-2015, resulterade i mycket ny kunskap om Östersjötumlarna och gav underlag till etableringen av ett en miljon hektar stort Natura 2000-område i centrala Östersjön.

    Nu jobbar Kolmården, tillsammans med SLU Aqua, med att ta fram en ny slags ljudskrämma, en s.k. pinger, som ska förhindra att tumlare fastnar i fiskenät. Deras positiva effekt på tumlarbifångsten måste nu verifieras innan den kan introduceras i stor skala.

    Inom EU-projektet NAUTILOS, som påbörjades 2021, arbetar Kolmården och SLU Aqua också med att testa och utvärdera en ny så kallad klickdetektor. Denna ska kunna logga ekolodsljuden från förbipasserande tumlare och delfiner och artbestämma dem korrekt, samt inventera tumlar- och delfinbestånd.

    Ditt besök gör skillnad!

    Tillsammans räddar vi hotade djurarter från utrotning.