Struts

En annan unik egenskap är att strutsen bara har två tår på varje fot, till skillnad från de flesta andra fåglar som har minst tre. Den längre tån har en kraftig klo som används för att gräva, försvara sig och som vapen vid slagsmål. Strutsens spark är så kraftfull att den kan döda stora rovdjur om den träffar rätt.

Vad är en "ratit"?

Strutsen tillhör en grupp fåglar som kallas ratiter, en uråldrig gren av fåglar som saknar flygförmåga. Hit hör även emuer, kasuarer, nandu och kiwifåglar. Gemensamt för ratiter är att de har ett platt bröstben utan benkam, vilket gör att de saknar de muskler som krävs för att flyga.

Istället har de kraftiga ben som gör dem till snabba springare. Strutsen kan nå hastigheter upp till 70 km/h i korta spurter, vilket gör den till den snabbaste tvåbenta varelsen på jorden. I det vilda lever strutsar i Afrika söder om Sahara, där de föredrar öppna savanner och halvöknar. De är mycket anpassningsbara och kan leva ensamma, i par eller i grupper. Under parningssäsongen bildas ofta grupper med en dominant hane som samlar flera honor omkring sig. Den dominanta hanen parar sig främst med den dominanta honan, men även med de andra honorerna i gruppen.

Ägg och kycklingar

Om flera honor finns i en grupp är det vanligt att flera av dem lägger sina ägg i samma bo. Både hanar, som kallas för tuppar, och honor som kallas för hönor ruvar äggen, och de turas om att vakta boet. Ett strutsägg är det största ägget i djurriket och väger omkring 1,5 kg.

Trots sin storlek är det faktiskt ett av de minsta äggen i förhållande till kroppsvikten hos fågeln som lagt det. Skalet är mycket tjockt och starkt, vilket är nödvändigt för att klara trycket från den vuxna strutsen som ruvar. Om man slår lite mot skalet på ett ägg låter det ungefär som porslin.

Äggen kläcks efter cirka 42 dagar, och ungarna är redan vid födseln välutvecklade och redo att följa sina föräldrar. Benen är dock kortare hos de små, och ungarna får ibland jobba hårt för att hinna med de vuxna om de börjar vandra iväg. Strutskycklingar är mycket utsatta för faror trotts att de genom sin spräckliga färg smälter in väldigt väl mot marken de går på. Hyenor, schakaler och rovfåglar är ständiga hot, och många ungar överlever inte till vuxen ålder. Föräldrarna gör dock sitt bästa för att skydda dem. De använder sina vingar för att ge skugga från den heta solen och för att dölja ungarna vid fara. Föräldrarna kan även vara väldigt aggressiva och markera om ett hot kommer för nära deras kycklingar.

Strutsen som boskapsdjur

Strutsens naturliga utbredning har minskat något på grund av jakt och förlust av deras naturliga levnadsområden, men de finns fortfarande i stora delar av Afrika. Dessutom har strutsen spridits till andra delar av världen genom människan.

Idag föds strutsar upp som boskapsdjur i många länder, bland annat i Sydafrika, Israel, Australien och USA. Strutsuppfödning har blivit en industri tack vare fågelns kött, ägg, skinn och fjädrar. Strutskött är magert, proteinrikt och har en smak som påminner om nötkött, vilket gör det populärt bland hälsomedvetna konsumenter. Skinnet används till exklusiva läderprodukter, och fjädrarna har länge varit eftertraktade som dekoration och som dammvippor. Trots att strutsen är domesticerad i vissa delar av världen, finns den fortfarande som en vild och kraftfull fågel i sitt ursprungliga habitat och spelar en viktig roll i ekosystemet.

I många länder finns strutsar som tamdjur och de farmas för köttet och skinnets skull. Även fjädrarna används till dekorationer, mode och dammvippor.

Antalet vilda strutsar minskar och har gjort det under en längre tid. Det beror främst på att marken de bor på förvinner, när den omvandlas till jordbruksmark av oss människor.

Strutsen har med andra ord gjort en väldigt egendomlig resa. Som vild minskar antalet, men globalt blir de fler. Det viktiga är att se vad som är vilda strutsar, bevara dem, och samtidigt ta hänsyn till att tamstrutsar faktiskt är förändrade av oss människor. Tamstrutsarna kan hota deras vilda släktingar och hör inte längre hemma i det vilda. Oavsett i vilket lands ekosystem vi talar om.